- Catrin Eriksson hälsas välkommen som ny medlem i GLÄFS. Catrin berättar att i Linköping har 10 skolbibliotekarier som är intresserade av facklitteratur gått samman i en grupp.
- Madeleine föreslog en professor i litterär gestaltning kopplad till sakprosa. I Norge finns två sådana professurer. Gruppen beslöt att det är viktigt att ta del av erfarenheter om hur de gått tillväga där för att få universiteten intresserade och hur finansieringen gått till.
- Gläfs har fått 75 000 kr från Lars Salvius-föreningen för att tillsammans med lärare och bibliotekarier utveckla litterära metoder för samtal om facklitteratur. Detta arbete ska enligt ansökan börja i april och vara färdigt månadsskiftet november–december. Madeleine presenterade ett förslag om hur arbetet kan gå till. Hon utsågs som ansvarig för projektet och kommer att genomföra det tillsammans med lärare och bibliotekarier samt Medioteket. I inledningsskedet avgränsar vi oss främst till högstadie- och gymnasieskolan. Tillsammans med undervisande personal tas teman fram där två eller flera fackböcker visar på olika perspektiv.
- Fler teman och titlar efterlystes och gruppen uppmanades att komma med förslag. Tanken är att vi ska bygga en bank av teman. Thomas efterfrågade också översatt facklitteratur, vilket naturligtvis också ska ingå. Vi var överens om att det är viktigt att använda det som finns i biblioteket.
- Carl-Johan påpekade att det är viktigt med konkretisering, lärare och bibliotekarier behöver hjälp i hur man närmar sig texter. Gruppen behöver få fram någon slags metodik om hur man kan samtala om facklitteratur. Tillgängligheten nämndes också, ofta har ämneslärare egna bibliotek och är inte vana vid att samarbeta med biblioteket. Här utbröt en livlig diskussion om olika metoder och läspedagogiska strategier.
- I anslutning till diskussionerna om metoder påpekar Göran att det är intressant att fundera över vad läsning är. Han menar att naturvetenskapliga texter ofta kan vara enklare och koncisare i artikelform, det kan vara en fördel att presentera dessa istället för en bok. Även artiklar tillgängliga i fulltext på nätet samt e-böcker bör ingå i projektet. Madeleine menar att naturligtvis kan olika typer av medier ingå och att de som kommer att delta från fältet bör få ha synpunkter om detta.
- Utvecklingsarbete tar tid! Madeleine vill att vi utser en arbetsgrupp för projektet. Arbetsgruppen ska vara ett bollplank och slipa på idéer och bidra med reflektion. Till arbetsgruppen utsågs Carl-Johan Markstedt samt en skolbibliotekarie i Catrins grupp som ska tillfrågas. Till förslaget presenterades en budget för projektet. Gruppen beslutade att vi kan arbeta utifrån förslaget. Projektet ska slutredovisas med en rapport där tillvägagångssätt och genomförande beskrivs. Bibliotekariers och lärares erfarenhet är viktig att dokumentera. Denna rapport kan sedan utgöra underlag för ytterligare ansökningar samt presenteras vid seminarier och mässor.
- GLÄFS-seminarium: tidigast våren 2013, men troligast hösten 2013. Förslagsvis kommer seminariet att förläggas till Borås onsdagen före Bok- och Biblioteksmässan. Seminariet ska vända sig till bibliotekarier och lärare med olika perspektiv på läsning och arbete med facklitteratur för barn och unga samt goda exempel från yrkesverksamma om hur man framgångsrikt kan arbeta med olika strategier för läsning av facklitteratur. Teorier om läsning och läsvanestudier bör presenteras och diskuteras. Samarbetspartner behövs för finansiering. Förlagen kan vara sådana, Carl-Johan har tidigare haft erfarenhet av detta. Även Skolbibliotekslyftet som har medel från EU diskuterades. Möjligen skulle seminariet kunna ingå i Skolbibliotekslyftets senare del.
- Carl-Johan avslutar med att berätta om Nobelmuseets forskningsseminarium som är öppna för allmänheten. Där presenteras forskning i ca 30 minuter och därefter sker ett samtal med en opponent. Här kan vi medverka med forskning om läsning av facklitteratur men också forskning i ett vidare perspektiv, t ex läsning förr och nu.