Närvarande:
Bengt Erik Engholm, representant för BUS, författare.
Sonja Hulth, författare, journalist.
Johanna Pettersson, skol- och folkbibliotekarie.
Beata Arnborg, Minerva, författare.
Madeleine Hjort, författare, ordf NSG.
Anders Sundelin, frilansreporter, författare.
Göran Grimvall, fysikprofessor, representant för IVA o KVA, författare.
Madeleine sammanfattar seminariet i Borås 25 september. Vilka intryck hade andra? Intressant om hur läsprojekt går till i praktiken, och Sonjas och Eriks beskrivningar av författarprocessen. Akademikerna möjligen för manusberoende, men intressanta frågor ställdes, t ex om facklitteratur som enbart informationslitteratur, och relationen mellan lust- och nyttoläsning. Publiken: både studenter, författare mm. Ekonomi, dvs arvoden till forskarna, inte klart. Tack till Beata och Anne för arbetet med att få ihop programmet.
Sammanfattning av panelsamtalet på mässan om facklitteratur för barn.
Hur går vi vidare med att sprida idéerna från fackboksprojektet? Johanna berättar att Ekdala fortsatt med lässamtal, och Snösätraskolan är också intresserad av att fortsätta. Madeleine berättar att Nationella skolbiblioteksgruppen ska arbeta gentemot lärarutbildningarna, och då lyfta skolbibliotekariens roll.
Generellt: ska vi fokusera på läsfrämjande eller vetgirighetsfrämjande?
Näfs har startat en projekt som handlar om bibliotekariers förmåga att tala om skönlitteratur. Kan Gläfs göra något liknande, i samarbete med BHS? Uppdragsutbildning kring facklitteratur. Madeleine kontaktar BHS Finansiering kring projekt är centralt. Svårt att uppfylla Kulturrådets kriterier. Tänkbara samarbetspartners:
• Studieförbund. Sonja och Bengt Erik undersöker.
• Stiftelsen Skolan i samhället. Anders kontaktar dem.
• Göteborgs och Karlstads univ., projektet Läsa mellan raderna. Johanna kontaktar.
• UR. Beata kontaktar.
Kan man få ett förlag att hålla seminarium nästa bokmässa?
Nå lärarna via Skolforum och Mötesplats Skola?
Göran om KVA:s projekt NTA (Natur och teknik till alla) som är riktade till kommunerna och lärarna. Fokus är laborativ utrustning, och inte läsning.
Projektet NTA (”Naturvetenskap och Teknik för Alla”) har akademierna KVA och IVA som garanter för att det vetenskapliga innehållet har hög klass. Det når nästan hälften av Sveriges kommuner, som betalar för att vara med. Då får man pedagogiskt material, lärarfortbildning mm. För eleverna finns till varje tema i projektet (till exempel Elektricitet och magnetism) en faktabok med innehåll som mest liknar en enkel variant av Forskning och Framsteg. Detta är kanske den största erfarenheten dagens elever i grundskolan får när det gäller att läsa annan faktatext än läroböcker. Regeringen har uppmärksammat NTA som en viktig del i skolans satsning på naturvetenskap och teknik.
Madeleine har pratat med Lars Rydqvist, Nobelbiblioteket och ordf i Näfs. Samarbete mellan nätverken? Lars bjuds in till nästa möte.
Vi pratade om läsning och läsförmåga när det gäller naturvetenskap och humaniora, lärarutbildningen och hur rekryteringen av studenter minskar dramatiskt inom bl a kemi. Stor fråga.