Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman, Anders Sundelin, Odd Zschiedrich, Ida Westin och Barbro Westlund.
1) Vi välkomnades till en för oss ny och ljus möteslokal av Nobelbibliotekets förstebibliotekarie Ida Westin och dess verksamhetsledare, tillika Akademiens kanslichef Odd Zschiedrich, som berättade om akademiens intresse för sakprosa inom området humaniora. Sedan 2007 delas ett essäpris ut. Bland tidigare mottagare finns Johan Asplund, Sven Lindqvist, Torsten Ekbom, Arne Melberg och Gunnar D. Hansson. Nu finns också en arbetsgrupp med både akademiledamöter och externa medarbetare med särskilt ansvar för bevakning av sakprosa. Från de aderton sitter där Tomas Riad, Anders Olsson och Sara Danius.
2) Vi välkomnade till Gläfs lektorn i läs- och skrivutveckling Barbro Westlund, som skrivit doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår (2013). Barbro skall vara med i Gläfs seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där också författarna Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge (moderator) sitter i panelen. Medarrangör: Natur & Kultur. Tid: 10–10.45 torsdag 25 september. I den högaktuella debatten om den svenska skolans försämrade resultat, jämfört med den kanadensiska som nu ligger bättre till, är Barbros jämförelser sprängstoff. I Kanada används bedömning av elevresultat som ett svar på hur undervisningen bedrivs och som ett styrmedel för lärarens vidare arbete. Det är också stora skillnader i arbetet med läsförståelse. Mängdläsning leder ingenstans om inte eleverna samtidigt får verktyg att förstå texter på djupet. Vi beslöt att vidare förbereda panelsamtalet via e-post mellan deltagarna i panelen.
3) Madeleine berättade om hennes och Johanna Petterssons utkast till uppdragsutbildning, en fristående kurs på Bibliotekshögskolan i om läsning av facklitteratur för skolbibliotekarier, lärare och rektorer. BHS samarbetar här med Pedagogiska sektionen inom högskolan i Borås.
4) Till nästa möte aviserade Madeleine sin idé om en utställning, t.ex. på Kulturhuset eller Liljevalchs, om bilden i boken. Detta som ytterligare ett sätt att visa sakprosans betydelse.
5) För det tidigare planerade samarbetet med Nobelmuseets föreläsningsserie på tisdagar diskuterades ett program med utgångspunkt hos Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, där pedagogik, skönlitteratur och sakprosa finns i ett paket. Möjlig rubrik: »Flyger Nils Holgersson fortfarande? Om författarrösten.« Önskningar om föreläsare: Prof. em. Birgitta Holm och Sara Danius. Anne kontaktar berörda genom museets Carl-Johan Markstedt, redan rutinerad gläfsare.
6) En grupp bildades för att planera ett seminarium i samarbete med Svenska Akademien fokus på skolan och läsning av sakprosa. Bland de närvarande anmälde sig Ida, Lena och Madeleine. Lena skriver ett första utkast som bollas i gruppen. Möte måndag 3/11 för att gå vidare. Madeleine sammankallande.
7) Nya Gläfsfoldrar delades ut. Tack till Sonja Hulth och Thomas Grundberg. De kommer med till bokmässan och vi uppmanar alla intresserade att beställa från Författarförbundets kansli för utdelning.
8) Vi diskuterade igen publikationer där vi kan sprida Gläfs tankar. Madeleine publicerar i Svensklärarnas Tidning lagom till bokmässan en artikel med rubriken »Varför är det viktigt att läsa och arbeta med sakprosa på lektionerna i svenska?«
9) Nästa Gläfsmöte bestämdes till måndag 1/12 kl 14 på samma ljusgård alternativt kuvösen på Nobelmuseet.
10) Till sist: I vårt samtal, och med Barbros forskningsrön som grund, har vi funnit att nästan mytiska ord som läslust och bokslukare bör problematiseras. Inte bara i ämnet svenska utan i alla ämnen bör lärare ha ansvar för att guida elever till en djupare, kritisk och engagerad läsförståelse. Därför behövs sakprosa i skolan. Därför behövs forskningsbaserat metodstöd till lärarna.
Sammanfattningen gjord av Anne Brügge