Nätverksmöte 2015-01-09

Deltagare: Beata Arnborg, Anne Brügge, Lena Kjersén Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ann Löwbeer, Erik Mellgren och Helen Rundgren.

Eftersom Ann Löwbeer är ny i gruppen, började vi med en presentationsrunda. Ann är bl.a. skolbibliotekarie i Nyköping och representerar Svensklärarföreningen, där hon är vice ordförande, i nätverket.

Punkt 1: Anne rapporterar om läget inför seminariet ”Vem skriver dagens Nils Holgersson? – Om sakprosa med en personlig författarröst”. Det går av stapeln den 26/2 18.00 på Nobelmuseet. Samtalet, under ledning av Anne, kommer att hållas mellan Birgitta Holm, professor emerita och författare, och Anna Nordlund, litteraturvetare, båda från Uppsala universitet, samt en producent från UR.

Samtalet kommer att vara i en timme, och tankar som kom upp under mötet var begreppet ”faktion” – alltså blandningen mellan fakta och fiktion, och svårigheten att placera dessa böcker rätt, att genren är svår att få grepp om. Hur får vi lärarna att hitta de här böckerna och förmedla dem till eleverna som inspirerande ”bredvidläsning”?

Verner von Heidenstam fick uppdrag att skriva en läsebok i historia för skolan, och det blev Svenskarna och deras hövdingar. Varför ”dog” den boken medan Nils Holgersson levde vidare?

Det blir kort om tid att hinna med alla frågeställningar under en timme, så kanske det kan bli fråga om en fortsättning?

Dock vill Anne gärna ha tips om frågeställningar inför seminariet.

Paneldeltagarna arvoderas med stöd av Författarförbundet och Anne får ett mötesarvode.

Punkt 2: Beata berättar om nästa program, vilket är seminariet ”Kan det vara sant? Om sakprosa och gestaltning: om att skriva och läsa”.

Plats och tid: Börssalen, Svenska Akademien, Källargatan 4, den 27 april kl 13– 16.15.

Seminariet kommer att innehålla fyra punkter:

1) Samtal om sakprosan – om människan och fakta. Peter Englund från Svenska Akademien och Ylva Herholz, författare och journalist samtalar under ledning av Madeleine Hjort.

2) Skolor arbetar med sakprosa. Två skolor – Ekdalaskolan, Mölnlycke och Snösätraskolan, Rågsved – presenterar fakta och tankar kring arbete med sakprosa i grundskolans åk 8–9 och 5.

3) Statistik och fakta om unga och demokrati. Mikael Persson, lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, berättar om World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011, och pratar om hur den ska tolkas.

4) Fakta om att läsa sakprosa och facklitteratur i skolan. Barbro Westerlund, läsforskare med fokus på sakprosa.

Inleder och avslutar gör Beata.

Pengar till evenemanget är sökta från Svenska Akademien. Lokalen har plats för 100 personer.

Förslag som uppkom på mötet: Barbro Westerlund borde få mer tid.

Övriga frågor: Helen och Bengt-Erik berättar om läget inför seminariet på höstens Bokmässa, och delar ut ett första utkast.

Arbetstiteln har kommit att bli: ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer.”

Samtalet mellan Helen, Bengt-Erik och någon mer – gärna en bibliotekarie med stort intresse för fackboken, en engagerad pedagog, någon som är bra på det här med språkligheter eller en illustratör – ska handla om hur man förklarar svåra vetenskapliga och andra fenomen så att unga läsare förstår. Göran ska delta med en gestaltning: Vad är frånvaron av färg/vad är det svartaste som finns, och varför är himlen blå? Här kan vi till nästa möte fundera ut hur texten mer exakt ska lyda.

Förlaget Natur och Kultur ställer upp som samarbetspartner och Alfabeta är också positiva att delta.

Frågan om vem som ska moderera tas upp och ett förslag är Johanna Pettersson, men förlagen kan också få ett ord med i laget, så vi avvaktar.

Förslag på övrig deltagare i panelen: Pernilla Stalfelt, som förutom att hon är författare och illustratör även arbetar som museipedagog på Moderna museet.

Vi diskuterar deltagare och innehåll och Göran påpekar att det handlar om vilken nivå man ska lägga sig på när man vill förklara svåra saker för unga läsare. Det är viktigt att hitta rätt referensramar.

Det är också viktigt att poängtera SAMSPELET mellan text och bild och att tänka på vilka bilder texten skapar i läsarens huvud.

Finns det en gräns för vad man kan förklara?

Helen och Bengt-Erik tar gärna emot fler tankar runt ämnet och går vidare genom att fortsätta hålla kontakt med sina respektive förlag.

Bengt-Erik antecknade

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *