Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid och Katarina Kuick.
1. Bokprojektet Sanning och stil, Sakprosa i skola och samhälle.
Sedan vi träffades sist har en grupp gläfsare den 20 maj varit hos Natur och kultur och träffat Eva Postrup, och med henne satt runt ett långt bord även en rad andra förlagsredaktörer. Det var stor entusiasm för en bok om sakprosa och vi ombads göra ett förslag till innehållsförteckning. En synpunkt från förlaget var att vi i Gläfs kanske var för breda i valet av målgrupp. Efter en del mailande mellan oss under sommaren har nu Bengt-Erik skickat in vårt förslag och vi hoppas på snabbt svar. Blir svaret negativt går vi till ett annat förlag, Btj är en partner vi tidigare tänkt oss.
Boken kan bli kring 300 sidor. Vi tänker oss att den inte måste läsas från pärm till pärm, utan snarare erbjuder en meny att välja ifrån, beroende på läsarens behov, intresse och bakgrundskunskap.
2. Måste det vara sant? var en fråga som ställdes apropå bokens texter om fakta. Göran hävdade att det finns mycket som inte är sant, men ändå har en funktion! Vi vill fråga SOM-institutet om de har undersökt eller vill titta på hur stor andel information som nu för tiden går via nätet. Anne tar det.
3. Projektstöd för boken: Madeleine undersöker Salviusfonden – sista datum är i september. Beata hör med Svenska Akademien. Madeleine talade om att utmana Kulturrådets gränser genom att söka även om ett projekt inte alldeles passar rådets kriterier för stöd. Anne tittar på Gläfs räkenskaper och hur mycket som kan tänkas vara Gläfs, Minervas och SFF:s insats.
4. Ghazis debattartikel i Svenska Dagbladets e-upplaga om behovet av nyskrivna böcker för modersmålsstudier bör nu få en fortsättning med t ex en uppvaktning av Skolverket och då särskilt Språkcentrum, som har ansvaret för språkundervisning. Myndigheten bör ha kontroll över läroböckerna och skolledningar har rätt att veta vad de böcker som används i undervisningen innehåller. Ghazi anser att alla barn i skolan skall läsa samma läroböcker. Varför inte översätta 1–3:ans böcker till olika språk, eller göra en upplaga med en medförfattare på varje språk? I böckerna bör nyckelord finnas på båda språken, svenska och modersmålet. Anne kontaktar SLFF för gemensamt agerande. Bengt-Erik frågar någon sakkunnig om vilka förlag som ger ut böcker i svenska för invandrarbarn.
5. Fakta med klass heter Katarina Kuicks projekt som Gläfs vill vara med i. Se faktamedklass.se! Det handlar om att elever genom att själva skriva fackböcker under handledning av fackförfattare bättre skall förstå var fackböcker är. FörfattarCentrum har sagt ja till att förmedla författare. På bokmässan torsdag kl 12 har projektet 20 minuter på Litteraturscenen. Skapande skola-pengar finns i allmänhet för 3–4 författarbesök i varje klass. Frågan är om Gläfs kan betala en halvdagsutbildning för författare. Anne kollar, men först hör Katarina med FC om kostnader för en sådan dag, som kunde hållas i Författarnas hus.
Tidsplan: Utbildningsdag i höst, ut i skolor på vårterminen. Övriga i projektet: Ingrid Remvall och Peter Ekberg.
6. Seminarium på Nobelmuseet har legat länge på att göra-listan. Forskningssidan vill vi ha representerad av Barbro Westlund. Vi bollade namn på skolbibliotekarier för olika stadier, några på skolor med många språk bland eleverna. Bengt-Erik och Katarina gör en presentationstext av seminariet för Nobelmuseets ansvariga, med nobelanknytning till olika ämnespriser. Anne för det sedan vidare till Carl-Johan Markstedt.
7. Madeleine kom med tanken att Salviusfonden även kunde tillfrågas om Fakta med klass.
8. De cirkulationsbibliotek som finns i Stockholm har klassuppsättningar av böcker, men bara med skönlitteratur. Det ligger i Gläfs intresse att även facklitteratur finns med där, påpekade Madeleine. Skolbibliotekscentralen heter numera Medioteket.
9 Nästa möte föreslogs till 27 oktober. Anne bokar hos Susanne.
Antecknat av Anne Brügge