Författare: Cilla

Gläfsträff 6 mars 2020 i Författarnas hus

Deltagare: Anne Brügge, Göran Grimvall, Ylva Herholz, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid, Helen Rundgren, Barbro Westlund. Särskilt inbjuden gäst under punkt 1: Tove Mejer.

1. Vi välkomnade Tove Mejer från Utbildningsdepartementets U 2019:04, Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Hon arbetar tillsammans med Anna Medin och Gustav Fridolin är s.k. särskild utredare. Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2020. Tove berättade om utredningen och ställde frågor till oss om läromedel och övrigt och sakprosa som övrigt studiematerial. Vi berättade om Gläfs hjärtefrågor, våra erfarenheter från olika pilotprojekt där faktagranskning ingår och behovet av samarbete kring läsning av sakprosa mellan skolbibliotek och lärarkollegier.

2. Inför Bok- och biblioteksmässan i höst enades vi om att med Barbro Westlunds nya bok och Helen Rundgrens Boken om L som grund föreslå en programpunkt för Lärarscenen: ”Mera kunskap – mindre rädsla” (prel. titel) med underrubriken Sakprosa i skolan. Anne Brügge som moderator. Ingen av oss tar arvode. Anne ber Susanne hjälpa till med en budget som innefattar reseersättning och en hotellnatt för Barbro och Helen. Barbro uppmanar sitt förlag att skicka boken till övriga i panelen.

3. Antologin: Vi behöver ha ett särskilt möte för att diskutera underlaget som den mindre gruppen skickat ut. Det som saknas är en synopsis med klara namn på skribenter, en tänkt målgrupp, helst en formulerad inledning och ett eller ett par provkapitel. En översikt över marknaden, d.v.s. en förklaring till varför just vår bok tillför något nytt krävs också. Vi behöver också en redaktör som tar på sig huvudansvaret för publikationen. NoK har en mall för hur ett effektivt synopsis skall skrivas. Först sedan detta är gjort kan vi lägga fram vårt förslag till ett förlag.
Vi vill uppmana gläfsare, som vill skriva något kapitel på temat sakprosa i skolan eller kan tipsa om andra skribenter, att höra av sig till någon av oss.

5. En påminnelse om Författarförbundets nystartade kampanj ”Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget”. Den 23 april och en vecka framåt kommer författare och översättare att synas och höras på så många lokala bibliotek som möjligt.

6. Nästa möte bestämdes till den 18 maj 2020 kl. 14–16 i Författarnas hus.

Antecknat av Anne Brügge

Gläfs möte på Författarförbundet, årets första möte

måndag den 20 januari 2020 kl. 13.00-15.00

Närvarande: Anne Brügge, Göran Grimvall, Ylva Herholz, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid, Helen Rundgren, Barbro Westlund.
Inbjuden gäst: Louise Hedberg, kanslichef Svenska Akademien.

1. Rapport om Minervas seminarium Om konsten att berätta sanningen. Ett välbesökt seminarium med flera bra paneldeltagare.

2. Bokgruppen har lämnat in ett synopsis till Natur & Kultur. Ännu har ingen återkoppling hunnits med. Bra att nu bokens synopsis finns på förlaget för ställningstagande.

3. Helen Rundgren berättade lite om sin resa till Ryssland. Hon var där för att tala om sin till ryska översatta bok om rymdhunden Lajka. Det finns andra rymdhundar som är mer kända för barn i Ryssland, Bjelka och Strelka. Berättelsen om Lajka är mer nedtonad och för många ett politiskt känsligt tema. Lajka blev känd över världen för att hon egentligen blev dödad i ett djurförsök och det blev inte så hjältemodigt i det långa loppet. Ryssland vill ha mer lyckade berättelser lagda till historieskrivningen. Det var alltså inte utan viss spänning Helen tog sig an uppdraget att åka dit och prata om Lajka men hon möttes mestadels av lärare, bibliotekarier, museipersonal och framförallt barn som var väldigt glada över besöket.

4. Bokmässan. Vi talade om bokmässan och förslag på rubriker till ett Gläfs-seminarium. Bokmässans egen rubrik för året är LÄS! LÄS! LÄS!
Ett förslag på rubrik till Gläfs seminarium: Mer kunskap mindre rädsla.
En annan rubrik som kom upp är: LÄS, LÄS, FAKTA!
Barbro Westlund och Helen Rundgren är intresserade av att driva frågan om ett Gläfsseminarium på bokmässan.

5. Modersmålsböckerna är tydligen fortfarande under horisonten.
Ghazi har talat med en S-politiker som tar frågan vidare till Utbildningsutskottet!
Ghazi har också förankrat frågan med Utbildningsdepartementet, där ärendet lämnats till registraturen. Ghazi följer ärendet och uppdaterar oss vid nästa möte.

6. Vår inbjudna gäst Louise Hedberg, kanslichef Svenska Akademien.
Vi informerar Louise om bakgrunden till inbjudan, nämligen att med olika insatser öka intresset för sakprosa i skolan.
Gläfs projekt om att läsa sakprosa i skolan som genomfördes 2015 i ett antal skolor i Stockholm och Göteborgsregionen syftade till att lyfta sakprosan i undervisningen och på skolbiblioteken öka insikten om sakprosans kvaliteter. Ett bra projekt som genomfördes med stort intresse och allvar från medverkande skolor. Avslutades med en halv dags seminarium på Börssalen, Svenska Akademien, med medverkan av Peter Englund och dåvarande kanslichefen. Även skolor som medverkat i projektet föreläste och forskare medverkade. En full sal och ett intressant program.
Sara Danius engagerade också några av Akademiens ledamöter i en sakprosagrupp. Den har sedan varit passiv, då mycket annat hänt.
Gläfs vill efterhöra med Svenska Akademien om de är intresserade av ett fortsatt samarbete och/eller samverkan.
Louise H kom upp med en första idé, att problematiken kring sakprosan kan vara ämne för ett samtal i samband med att Akademien delar ut Svensklärarpriset.
Ett motsvarande samtal skulle också kunna initieras i samband med att Bibliotekariepriset delas ut.
Fokus på mötets dialog riktades mot sakprosans kvalitativa utveckling vad avser gestaltning och information om fakta. Viktigt att peka på sakprosans kapacitet och att unga gärna läser sakprosa, men att skolan ofta lyfter skönlitteraturen som den primära läsningen. Barbro W som är läsforskare pekade på vikten av att barn och unga läser både sakprosa och skönlitteratur då texterna och läsningen ställer helt olika krav och att läsförmågan behöver tränas regelbundet.
Talade om att kanske också skapa Poddar kring aktuella samtalsämnen som rör sakprosan i skolan.

Beslutade att
Louise tar med sig resonemangen till Akademien och återkommer när hon har något att meddela. Beslutade också att bjuda in Gustav Fridolin som utreder skolbiblioteken och framtidens läromedel för att med honom tala om sakprosans betydelse.

7. Noterade med tacksamhet Johanna Petterssons idé som kom på mailen att Gläfs kan delegera arbetsuppgifter mailvägen. Det ska vi tänka på!

8. Nästa möte inträffar fredag den 6 mars kl. 14–16.

Anteckningarna förda av Madeleine Hjort

Anteckningar från Gläfs den 8 november kl 13-15 i Författarnas hus, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge (antecknar), Göran Grimvall, Bengt-Erik Engholm, Madeleine Hjort, Ghazi A. Kurshid, Helen Rundgren och Barbro Westlund.

1. Bengt-Erik och Helen presenterade sin plan för en bok med råd om hur sakprosa kan användas i undervisning på förskolan och lågstadiet. Målgruppen är lärare och bibliotekarier, men också föräldrar kan inspireras av vår bok. Huvudinnehållet är praktiska exempel (det goda exemplets pedagogik) som kan övervinna det motstånd som många känner inför högläsning av fackböcker. ”Tänk om barnen kommer med följdfrågor, och jag inte kan svara?” (Svar: Jag vet faktiskt inte, men då försöker vi ta reda på mer). ”Tänk om barnen inte sitter stilla när jag läser?” (Svar: Använd din berättarröst). Faktaförmedling och träning av kritiskt tänkande är det omedelbara syftet med att välja en fackbok, men vi vill särskilt lyfta fram fackbokens roll i läsinlärningen, att hjälpa barn till ökad läsförståelse och ökat ordförråd. I en fördjupning kan en forskare beskriva de senaste rönen kring barns läsning av sakprosa, till exempel hur man i Kanada involverat föräldrar i läsandet. Beslut: Helen rensar fram bakgrund och upplägg i gruppens rapport och de presenterar idén för Natur & kultur efter nyår.

2. Göran berättade om projektet NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, med undervisningsmaterial som lärare får använda om de först går en kurs om hur det används. NTA köper in lådor till utbildningssamordnare i de cirka 100 kommuner som är med i projektet. Materialet är skrivet av läromedelsförfattare och granskat av KVA, Kungliga vetenskapsakademien och IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien.

3. Flera av oss går på Minervas medlemsmöte 11/11 om konsten att berätta sant och genom sakprosa delta i det ”offentliga samtal som definierar samtiden”. I inbjudan ställs frågan: ”Hur förför man läsaren utan att ge avkall på fakticiteten?” Deltagare: Henrik Berggren, Magnus Linton och Helena Granström. Mötet kan ge oss en grund för planeringen av bokmässan 2020, då vi vill arrangera ett storseminarium om att läsa sakprosa för barn. Kanske i samarbete med Minerva.

4. Helen berättade om sin bok Berättelsen om lilla L och rymdhunden Lajka, som hon strax skulle ta med till Ryssland, en bok som börjar i en berättelse men går över i sakprosa. Ett intressant sätt att dra in läsaren.

5. På nästa Gläfsträff i slutet av januari hoppas vi få med Svenska Akademiens kanslichef Louise Hedberg, som hade förhinder idag. Det gäller samarbete kring ett nytt Gläfs-seminarium. Madeleine ger henne några alternativa mötesdagar. Helen lovade att köpa fikabröd till det mötet.