Nätverksmöte 2015-10-07

Närvarande: Katarina Bjärvall, Anne Brügge, Pelle Eckerman, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman och Stefan Strömberg

1. Vi beslöt att skicka blommor till flitiga gläfsaren Göran Grimvall på tillfriskning.

2. Nya i gruppen, Pelle och Stefan hälsades särskilt välkomna.

3. Madeleine rapporterade om Gläfs lyckade seminarium på Börssalen. Hon sammanfattade att Svenska Akademien nu valt att satsa på sakprosa. Några av ledamöterna inklusive Sara Danius, ständig sekreterare, har bildat en grupp som bevakar just sakprosan. Satsningen märktes också genom att Akademien tillsköt ekonomiska medel till Gläfs seminarium och att Peter Englund medverkade i det introducerande samtalet. Så nu är det slut med det gamla argumentet som Akademien använt under många år att bra sakprosa betraktas som skönlitteratur.

4. En artikel om faktaböcker för barn diskuterades. Lena kontaktar Bengt-Erik Engholm som har kontakter på gång angående publiceringen. Vi skall inte glömma att fackförfattare också skapar inom seriegenren.

5. I samband med en eventuell utställning på Gläfs initiativ om hur text och bild samverkar i fackböcker för barn tipsade Madeleine om Jesús Alcalás artikel i Ystads Allehanda om rasifiering och vithetsnormer och hur de tillämpas på biblioteken och en utställning på Moderna Museet i Malmö där man vid några målningar av Dardel klistrat ursäkter till målningarnas innehåll. Alcalá varnar för att rädslan att trampa fel kan göra att vi avstår från möten och konfrontationer som kan vara nödvändiga och berikande.

6. Katarina, som för dagen representerade Minervas styrelse, nämnde att hon skrivit många artiklar för olika lärartidningar. Vilken bra kontakt för oss! I efterhand kan tilläggas att en titt på hennes hemsida innehåller mycket av intresse i Gläfs riktning.

7. Hur skall vi gå vidare efter vår läspedagogiska pionjärinsats? En antologi uppställd efter ämnen? Idén kom upp att ansöka hos Kulturrådet för en serie författarseminarier i olika ämnen för att undersöka behoven. Lena framhöll att skön- och facklitteratur borde kombineras i lässamtal. Katarina Lyckens Rüters arbete med ”det flippade klassrummet” nämndes. Lena påminde om idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som skrivit om att religionsämnet behöver extra uppmärksamhet idag. Kanske vår gläfsare Barbro Westlund med sina kontakter hos NoK kan gripa in.

8. Läslovet. Titta på deras egen hemsida, manar Bengt-Erik Engholm efter att ha hört att vi på mötet var rätt förvirrade i frågan. Från att ha varit en kommersiell kampanj har nu så många anslutit sig att det mer blivit en gräsrotsrörelse med Läsrörelsen som ägare av projektet, men varje instans eller del i nätverket gör sina aktiviteter. Och SFF:s bevakare har fått in på hemsidan att deltagande upphovspersoner skall ha betalt enligt gängse tariff. De (Gunna Grähs och Bengt-Erik) har också fått igenom att det är lustläsning av alla genrer som rekommenderas, inga höstlovsläxor! Att höstlovet blir kulturlov är förstås positivt. Dock påminner B-E om att rörelsen vill få barn att läsa, medan det större problemet är att vuxna, särskilt män, läser för litet och att föräldrar läser allt mindre för sina barn. Där behövs projekt!

11. Barbro Westlund som inte kunde komma, har skickat med tips på intervju i Läs, Akademibokhandelns tidning, där hon talar om betydelsen av att läsa faktatexter. Hennes nya bok Aktiv läskraft, för mellanstadiet, kom nyligen ut.

10. Nästa träff: 16 december kl. 14–16 på Nobelmuseet, Stortorget i Gamla stan.

Vid anteckningsblocket: Anne Brügge

Nätverksmöte 2015-04-10

Plats: Författarnas hus, Drottninggatan 88 B, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, Susanne Steneros (punkt 1) och Barbro Westlund.

1. Susanne som är Minervas och Gläfs ombud på författarförbundets kansli hade med sig en resultatrapport, som visade att vi håller oss innanför ramarna. De kostnader vi hittills haft gäller ett nätverksmöte och Selma Lagerlöfseminariet på Nobelmuseet. Vi kommer att behöva bekosta teknik i april hos Svenska Akademien på Gläfs seminarium, som för övrigt sponsras av Akademien. Susanne berättade också att 47 personer hittills har anmält sig till seminariet. En bra siffra och vi har plats för cirka det tredubbla. Samma dag har SFF en kurs. Bengt-Erik ställde frågan om rutiner för att undvika krockar, och Susanne hoppades på bättre kommunikationer om detta framöver, även om det kan vara svårt att anpassa datum, när flera organisationer är inblandade, som just i Gläfs.

2. Madeleine redogjorde för läget inför seminariet 27 april. Dagens program, en omfattande apparat av inbjudningar riktade till våra målgrupper, praktiska detaljer som teknik för bildvisning och enklare fika, som kommer att dukas upp i Akademiens trapphall av personal från Nobelmuseets bistro. Barbro Westlund och Johanna Pettersson, som kommer att framträda, berättade kort om sina anföranden. Idén om bokbord har övergivits av praktiska skäl. Vi menar att det är svårt att göra ett rättvist urval för ett litet bokbord och för bökigt och arbetskrävande att arrangera ett stort. Vi diskuterade hur vi var och en genom våra kontakter kan sprida inbjudan till ännu fler individer och grupper, till facebookvänner och bokbloggare.

3. Barbro visade sin nya bok Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse. Den är ämnad för högstadiet och ingår i Natur & kulturs serie Lärare lär. Det gör även Adrienne Gears Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och reflekterande läsning (övers. Birgitta Önnerfält). Aktiv läskraft är ett begrepp som Barbro uppfunnit. Det innebär enligt bokens baksida att läraren hjälper eleverna att bli medvetna om och ta till vara kraften i sitt eget tänkande när de läser. I boken finns konkreta förslag på hur läraren kan omsätta teorier om läsförståelse i praktiken.

4. Gears bok om att läsa faktatexter kommer att presenteras vid Natur & kulturs läskongress 24 april (det är fullbokat och kö till restplatser som kan uppkomma).

5. Bengt-Erik berättade om ”Läslovet”, från början ett initiativ från Bonnier Carlsen och Akademibokhandeln, som hade en annonskampanj om läsning inför höstlovet. Det är inte samma sak som de kommunala aktiviteter som har kallats Kulturlovet. Många instanser har hakat på, framför allt förlag men också t ex Junibacken, Fryshuset, Lärarnas riksförbund. Upphovsrättsorganisationernas representanter (från Gläfs, Bult – dvs Barn- och ungdomssektionen i SFF – och Föreningen Svenska Tecknare) har nu bestämt sig för att inte sitta med i arbetsgrupper och jobba gratis eller på förbundens bekostnad, men finns med i utkanten och bevakar planering och genomförande, så att författare och tecknare får rimliga villkor. Läslovet har tagit fram en logga. Nästa steg är att göra en programförklaring, fylla loggan med innehåll.

6. Bok- och biblioteksmässan i september. Helen Rundgren och Bengt-Erik fortsätter planeringen och väntar just nu på förlagets synpunkter på våra förslag om medverkande i panelen och moderator. Göran lyste upp vårt möte med smakprov på sina frågeställningar, som kommer upp på vårt program, eller inte. Bröd lägger man i påse för att det inte skall ta åt sig vätska från luften! Stärkelsen i brödet reagerar på vätska genom att bilda kristaller och alltså hårdna, har forskare kommit fram till.

7. Madeleine meddelade att hon avslutar sitt mångåriga ordförandeskap i Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG), men sitter kvar i SFF:s biblioteksråd. Sveriges biblioteksförening kommer att ta över huvudmannaskapet. Författarförbundets representant är nu vald av förbundsstyrelsen, det blir vår gläfsare Bengt-Erik. Författaren Mårten Sandén sitter där också men som representant för Barnboksakademien.

8. Vi klarar de planerade aktiviteterna, och bestämde oss för att vänta med nästa nätverksträff till efter bokmässan. En idé som Madeleine kommit med är en programpunkt – kanske även en utställning – om samspelet mellan text och bild i fackböcker för barn och ungdomar.

Välkomna 7 oktober i Författarnas hus kl 13–15!

Antecknat av Anne Brügge

Nätverksmöte 2015-01-09

Deltagare: Beata Arnborg, Anne Brügge, Lena Kjersén Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ann Löwbeer, Erik Mellgren och Helen Rundgren.

Eftersom Ann Löwbeer är ny i gruppen, började vi med en presentationsrunda. Ann är bl.a. skolbibliotekarie i Nyköping och representerar Svensklärarföreningen, där hon är vice ordförande, i nätverket.

Punkt 1: Anne rapporterar om läget inför seminariet ”Vem skriver dagens Nils Holgersson? – Om sakprosa med en personlig författarröst”. Det går av stapeln den 26/2 18.00 på Nobelmuseet. Samtalet, under ledning av Anne, kommer att hållas mellan Birgitta Holm, professor emerita och författare, och Anna Nordlund, litteraturvetare, båda från Uppsala universitet, samt en producent från UR.

Samtalet kommer att vara i en timme, och tankar som kom upp under mötet var begreppet ”faktion” – alltså blandningen mellan fakta och fiktion, och svårigheten att placera dessa böcker rätt, att genren är svår att få grepp om. Hur får vi lärarna att hitta de här böckerna och förmedla dem till eleverna som inspirerande ”bredvidläsning”?

Verner von Heidenstam fick uppdrag att skriva en läsebok i historia för skolan, och det blev Svenskarna och deras hövdingar. Varför ”dog” den boken medan Nils Holgersson levde vidare?

Det blir kort om tid att hinna med alla frågeställningar under en timme, så kanske det kan bli fråga om en fortsättning?

Dock vill Anne gärna ha tips om frågeställningar inför seminariet.

Paneldeltagarna arvoderas med stöd av Författarförbundet och Anne får ett mötesarvode.

Punkt 2: Beata berättar om nästa program, vilket är seminariet ”Kan det vara sant? Om sakprosa och gestaltning: om att skriva och läsa”.

Plats och tid: Börssalen, Svenska Akademien, Källargatan 4, den 27 april kl 13– 16.15.

Seminariet kommer att innehålla fyra punkter:

1) Samtal om sakprosan – om människan och fakta. Peter Englund från Svenska Akademien och Ylva Herholz, författare och journalist samtalar under ledning av Madeleine Hjort.

2) Skolor arbetar med sakprosa. Två skolor – Ekdalaskolan, Mölnlycke och Snösätraskolan, Rågsved – presenterar fakta och tankar kring arbete med sakprosa i grundskolans åk 8–9 och 5.

3) Statistik och fakta om unga och demokrati. Mikael Persson, lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, berättar om World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011, och pratar om hur den ska tolkas.

4) Fakta om att läsa sakprosa och facklitteratur i skolan. Barbro Westerlund, läsforskare med fokus på sakprosa.

Inleder och avslutar gör Beata.

Pengar till evenemanget är sökta från Svenska Akademien. Lokalen har plats för 100 personer.

Förslag som uppkom på mötet: Barbro Westerlund borde få mer tid.

Övriga frågor: Helen och Bengt-Erik berättar om läget inför seminariet på höstens Bokmässa, och delar ut ett första utkast.

Arbetstiteln har kommit att bli: ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer.”

Samtalet mellan Helen, Bengt-Erik och någon mer – gärna en bibliotekarie med stort intresse för fackboken, en engagerad pedagog, någon som är bra på det här med språkligheter eller en illustratör – ska handla om hur man förklarar svåra vetenskapliga och andra fenomen så att unga läsare förstår. Göran ska delta med en gestaltning: Vad är frånvaron av färg/vad är det svartaste som finns, och varför är himlen blå? Här kan vi till nästa möte fundera ut hur texten mer exakt ska lyda.

Förlaget Natur och Kultur ställer upp som samarbetspartner och Alfabeta är också positiva att delta.

Frågan om vem som ska moderera tas upp och ett förslag är Johanna Pettersson, men förlagen kan också få ett ord med i laget, så vi avvaktar.

Förslag på övrig deltagare i panelen: Pernilla Stalfelt, som förutom att hon är författare och illustratör även arbetar som museipedagog på Moderna museet.

Vi diskuterar deltagare och innehåll och Göran påpekar att det handlar om vilken nivå man ska lägga sig på när man vill förklara svåra saker för unga läsare. Det är viktigt att hitta rätt referensramar.

Det är också viktigt att poängtera SAMSPELET mellan text och bild och att tänka på vilka bilder texten skapar i läsarens huvud.

Finns det en gräns för vad man kan förklara?

Helen och Bengt-Erik tar gärna emot fler tankar runt ämnet och går vidare genom att fortsätta hålla kontakt med sina respektive förlag.

Bengt-Erik antecknade

Nätverksmöte 2014-12-14

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Madeleine Hjort, Beata Arnborg, Helen Rundgren, Sonja Hulth, Göran Grimvall, Ida Westin, Johanna Pettersson.

1) Madeleine redogör för planerna på seminarium/ samtal på Svenska Akademin om sakprosa. Förslagsvis 27 april kl 13–16. Madeleine, Lena K-E och Ida och Odd från Nobelbiblioteket har spånat kring följande: fokusera på demokrati som tema. Bjuda in Peter Englund för ett samtal tillsammans med moderator och andra författare. Efter fruktpaus Barbro Westlund om forskning kring läsning av facktexter, och därefter konkreta exempel från skolan, t ex Johanna och lärarkollegor eller Snösätraskolan i Rågsved och arbetet med Ylva Herholz. Sist bokpresentation av Lena. Målgrupp lärare, bibliotekarier och övriga intresserade. När det gäller tänkbara författare att medverka i samtalet med Peter E pratade vi om kulturgeografen Gunnar Olsson (lyssna gärna på Filosofiska rummet från 31/8), Sverker Sörlin, Ronny Ambjörnsson, Helene Lööw, Anna-Lena Lodenius, Ann Boglind. Alla får i uppdrag att fundera över andra namn och maila Madeleine. Ansökan till SA skriver hon före 18/1. (Tillägg från Barbro Westlund: finns möjlighet att flytta datum till 29/4 eftersom hon är uppbokad 27/4?)

2) Idén om fortbildning för lärare och skolbibliotekarier tillsammans med BHS och Pedagogen Gbg visade sig svår att genomföra. Från utbildningarna menade man att det tar tid att sjösätta en utbildning av detta slag, liksom att läsförståelseutbildningar är många nu. Vi hoppas kunna göra det som en uppdragsutbildning genom Adam Nilsson på SBC I Göteborg.

3) Anne berättar om den kanadensiska författaren Adrienne Gear som besöker Sverige i vår. (Tillägg från Barbro Westlund: Adrienne Gear föreläser tillsammans med Barbro på Natur och Kulturs läskongress 24/4 i samband med boksläpp. Gears bok handlar om hur man använder effektiva lässtrategier till faktatexter för skolår F–3, Barbros bok, Aktiv läskraft, om strategier i olika ämnen på högstadiet.)

4) Ida berättar att seminarium på Nobelmuseet med anknytning till Selma Lagerlöf kan genomföras i april eller helst februari. Birgitta Holm och Sara Danius föreslogs. Arbetsrubrik: »Vem skriver vår tids Nils Holgerson?«. Målgrupp lärare och intresserad allmänhet. Anne kontaktar Calle och ev Jeanette på Nobelmuseet kring formerna för detta.

5) Bokmässan. Anmälan om seminarium måste göras före mitten av februari. Kan vi få in något i seminarieprogrammet? Förslag: om att skriva och prata om naturvetenskap för unga. Medverkande Göran, Helen – fler? Tänkbar titel: »Måste allt vara sant?«. Samarbeta med förlag? Helen kollar med Alfabeta, och Bengt-Erik med Natur och Kultur därefter.

6) Förslag från Madeleine om att ordna utställning om illustrationer i facklitteratur för barn på Kulturhuset. Ida tipsar om forskaren Anette Almgren White som skrivit artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2/2014 om ekfraser. Fundera över tänkbara illustratörer/författare och tipsa Madeleine.

7) Missa inte artikeln i Svenskläraren nr 3 2014 av Madeleine: »Facklitteraturen skapar nya vägar till förståelse och språk.« Bengt-Erik medverkar i programmet »En bok, en författare« på Kunskapskanalen måndag 8/12.

8) Nästa möte fredag 9/1 kl 14–16 med fokus på bokmässan och seminariet på Nobelmuseet i februari. Beata kontaktar Calle om möteslokal Nobelmuseets kafé fungerar.

Johanna Pettersson antecknade

Nätverksmöte 2014-08-26

Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman, Anders Sundelin, Odd Zschiedrich, Ida Westin och Barbro Westlund.

1) Vi välkomnades till en för oss ny och ljus möteslokal av Nobelbibliotekets förstebibliotekarie Ida Westin och dess verksamhetsledare, tillika Akademiens kanslichef Odd Zschiedrich, som berättade om akademiens intresse för sakprosa inom området humaniora. Sedan 2007 delas ett essäpris ut. Bland tidigare mottagare finns Johan Asplund, Sven Lindqvist, Torsten Ekbom, Arne Melberg och Gunnar D. Hansson. Nu finns också en arbetsgrupp med både akademiledamöter och externa medarbetare med särskilt ansvar för bevakning av sakprosa. Från de aderton sitter där Tomas Riad, Anders Olsson och Sara Danius.

2) Vi välkomnade till Gläfs lektorn i läs- och skrivutveckling Barbro Westlund, som skrivit doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår (2013). Barbro skall vara med i Gläfs seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där också författarna Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge (moderator) sitter i panelen. Medarrangör: Natur & Kultur. Tid: 10–10.45 torsdag 25 september. I den högaktuella debatten om den svenska skolans försämrade resultat, jämfört med den kanadensiska som nu ligger bättre till, är Barbros jämförelser sprängstoff. I Kanada används bedömning av elevresultat som ett svar på hur undervisningen bedrivs och som ett styrmedel för lärarens vidare arbete. Det är också stora skillnader i arbetet med läsförståelse. Mängdläsning leder ingenstans om inte eleverna samtidigt får verktyg att förstå texter på djupet. Vi beslöt att vidare förbereda panelsamtalet via e-post mellan deltagarna i panelen.

3) Madeleine berättade om hennes och Johanna Petterssons utkast till uppdragsutbildning, en fristående kurs på Bibliotekshögskolan i om läsning av facklitteratur för skolbibliotekarier, lärare och rektorer. BHS samarbetar här med Pedagogiska sektionen inom högskolan i Borås.

4) Till nästa möte aviserade Madeleine sin idé om en utställning, t.ex. på Kulturhuset eller Liljevalchs, om bilden i boken. Detta som ytterligare ett sätt att visa sakprosans betydelse.

5) För det tidigare planerade samarbetet med Nobelmuseets föreläsningsserie på tisdagar diskuterades ett program med utgångspunkt hos Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, där pedagogik, skönlitteratur och sakprosa finns i ett paket. Möjlig rubrik: »Flyger Nils Holgersson fortfarande? Om författarrösten.« Önskningar om föreläsare: Prof. em. Birgitta Holm och Sara Danius. Anne kontaktar berörda genom museets Carl-Johan Markstedt, redan rutinerad gläfsare.

6) En grupp bildades för att planera ett seminarium i samarbete med Svenska Akademien fokus på skolan och läsning av sakprosa. Bland de närvarande anmälde sig Ida, Lena och Madeleine. Lena skriver ett första utkast som bollas i gruppen. Möte måndag 3/11 för att gå vidare. Madeleine sammankallande.

7) Nya Gläfsfoldrar delades ut. Tack till Sonja Hulth och Thomas Grundberg. De kommer med till bokmässan och vi uppmanar alla intresserade att beställa från Författarförbundets kansli för utdelning.

8) Vi diskuterade igen publikationer där vi kan sprida Gläfs tankar. Madeleine publicerar i Svensklärarnas Tidning lagom till bokmässan en artikel med rubriken »Varför är det viktigt att läsa och arbeta med sakprosa på lektionerna i svenska?«

9) Nästa Gläfsmöte bestämdes till måndag 1/12 kl 14 på samma ljusgård alternativt kuvösen på Nobelmuseet.

10) Till sist: I vårt samtal, och med Barbros forskningsrön som grund, har vi funnit att nästan mytiska ord som läslust och bokslukare bör problematiseras. Inte bara i ämnet svenska utan i alla ämnen bör lärare ha ansvar för att guida elever till en djupare, kritisk och engagerad läsförståelse. Därför behövs sakprosa i skolan. Därför behövs forskningsbaserat metodstöd till lärarna.

Sammanfattningen gjord av Anne Brügge

Nätverksmöte 2014-04-22

Närvarande:
Anders Sundelin, Beata Arnborg, Madeleine Hjort, Göran Grimvall, Bengt-Erik Engholm, Carl-Johan Marklund, Lena Kjersén, Ida Westin, Sonja Hulth.

Madeleine berättar att redaktören för Svenskläraren, Ann Borglind, välkomnar artiklar från Gläfs enligt vissa teman. Refererar även till artikel av Barbro Westlund i DN om att sakprosa är lika viktig som sagor. Högläsning av sakprosa mycket användbart och bra. Barbro Westlund är lektor i skriv- och läsutveckling vid Stockholms universitet.

Lena talar om boken Läsande klass som delas ut till alla Sveriges skolor i april, i två ex. Ett projekt med Martin Widmark bakom. Lena undrar också hur fackämnena ska lyftas i läsningen. Vad säger Barbro Westlund? Beata föreslår att Barbro Westlund bjuds in till Gläfs. Madeleine ska ta kontakt med henne.

Bengt-Erik redogör för läget beträffande fackboksseminariet vid höstens bokmässa. Under titeln ”Mäh, räcker det inte med skolböcker” ska fackbokens uppgift och användbarhet för lärare tas upp liksom skolbibliotekens roll. Panelen består av Bengt-Erik, Sassa Buregren, Anne Brügge och Mats
Wänblad. Natur och Kultur är medarrangör.

Turen kommer till den nya broschyren och vilka den ska distribueras till. SFF skickar ut till ”lämpliga adresser”, bla de arton organisationerna i NSG (Nationella skolbiblioteksgruppen). Dessutom föreslås Lundströms bokradio i P 1, Opsis, Bibliotekshögskolorna m fl. En lista ska göras. Men av vem? Frågan är också i hur många ex broschyren trycks. Thomas?

Bokmässan igen. Förslag om att en halvtimme av Minervas tid ska gå till Gläfs. Kanske ett samtal om högläsning med bl a Barbro Westman som deltagare? Finns också en önskan om att få in naturvetenskapen. Diskussionen slutar med beslutet att Göran Grimvall ska tala om ”Teknikens språk … eller varför himlen är blå”?

Gläfs tidigare förhoppning om att anordna ett seminarium i samarbete med Nobelmuseet kom på skam när villkoren där skärptes. En tydlig koppling till nobelpriset krävs numera plus ett framtidsperspektiv. Gläfs har nu Selma Lagerlöf och Nils Holgersson som utgångspunkt och ska arbeta fram en ämne och en titel som Nobelstiftelsen kan tänkas acceptera.

Lena säger att hon har mött ett enormt intresse för dystopier bland unga och undrar om det vore tänkbart med ett seminarium om dystopi som leder till utopi.

En heldag för svensklärare diskuterades också med reciprok läsning som tema. Gläfs skulle bidra med att lyfta fram sakprosan, för skolans del och över huvud taget, och även framhäva språkets betydelse. Allt är och ska vara litteratur!

Ida Westin tog upp Kulturrådsböckerna och deras marginaliserade tillvaro. Hur stödja dem? Madeleine sa att SFF har börjat ägna sig åt från, sektionsvis.

Vid protokollet: Sonja Hulth

Nätverksmöte 2014-02-05

Närvarande: Anders, Sonja, Anne, Beata, Madeleine, Göran, Bengt-Erik, Carl-Johan, Magnus, Lena, Johanna.

Magnus meddelar att Ida Westin kommer att ersätta Lars Rydqvist som representant för Nobelbiblioteket.

Karin Sandberg har meddelat att hon ej kunde närvara denna gång.

Anne berättar att vi fått 30 000 kr från Författarförbundet för mötes- och tryckkostnader, och seminariekostnader.

Bengt-Erik berättar att bokmässan visat intresse för att ordna seminarium kring facklitteratur för unga. Medverkande Mats Wänblad, Sassa Buregren och Bengt-Erik. Moderator Anne. Arrangör Natur och Kultur. Be om att få 45 min. Besked från mässan troligen under mars.

Göran kommer att prata om teknisk allmänbildning hos unga på bokmässan. Arrangör Studentlitteratur.

Broschyren ska ordnas av Sonja o Thomas o vara klar till 18 mars i samband med Skolportens konferens om skolbibliotek

Samarbete Gläfs och Svenska Akademien när det gäller seminarier? Vi vill att lärare och bibliotekarier är målgrupper. Frågan kommer att ligga på Idas bord, eftersom det var en av Lars uppgifter. En träff som ägnas denna fråga är önskvärd, förslagsvis nästa möte. Tidsplan för seminarium förslagsvis våren 2015. Planera redan i förväg för att seminariet ska publiceras i bokform.

Den 16 maj har Minerva seminarium om det litterära reportaget, då Anders medverkar, och Anna Ljungqvist, som skrivit avhandling om ämnet.

Calle om forskningsseminarium på Nobelmuseet. Policyn har ändrats så att seminarierna ska ha tydlig koppling till Nobelpriset, och därför blir det svårare att ha barns läsning/sakprosa i skolan som fokus. Vi får försöka omformulera. Tänkbart fokus: författarrösten. Utgå från Selma Lagerlöf och Nils Holgersson? »Vad har hänt efter Holgersson?« Fundera vidare till nästa möte. Bjuda in kognitionsforskare som Klingberg, Gärdenfors? Målsättning hösten 2014, om vi hinner få med det i programmet.

Madeleine om uppdragsutbildning genom BHS. Hon ska träffa Margareta Lundberg Rodin från BHS och prata vidare om idén. Johanna har kontaktat Anna Lyngfelt, på GU, om samarbete med tanke på deras forskningsprojekt »Läsa mellan raderna«. Hon var positiv till samarbete och ska prata med kollegerna i Karlstad.

Anne om kontakt med Kamratposten, som enligt uppgift inte vill recensera fackböcker. Detta dementerade de dock, men medgav att så ofta ändå blir fallet, eftersom man inte tycker sig ha fackkunskaperna. Vi konstaterar att påtryckningen kan vara värdefull. Sonja pratar också om att kontakta tidskriften Respons om att ta upp facklitteratur för barn.

Nina Fridh ska tillfrågas om medverkan i Gläfs, liksom Ann Boglind.

Lena tar upp ämneslärarföreningar. Svensklärarföreningen är mycket aktiv, men hur är det med andra ämnen? Vi försöker undersöka detta.

Nästa möte förslagsvis fredag 11 april eller tisdag 22 april (beroende på när Ida har möjlighet).

Antecknade gjorde Johanna

Nätverksmöte 2013-11-25

Närvarande:
Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Sonja Hulth, Lena Kjersén-Edman, Carl-Johan Markstedt och Lars Rydquist.

1. Madeleine presenterade sitt och Johanna Petterssons förslag till uppdragsutbildning om att läsa och samtala om facklitteratur. Bibliotekshögskolan i Borås (BHS) har visat intresse för att erbjuda utbildningen till västsvenska kommuner som en kompetensutveckling för deras anställda bibliotekarier, lärare och eventuellt skolledare.
2. Bengt-Erik och Sonja är på god väg med att initiera samarbete med flera studieförbund, och skall hålla kontakt sinsemellan för att erbjuda dem likvärdiga och likalydande förslag till samarbete kring läsning av och samtal kring facklitteratur. Det kan vara planering av utåtriktade, läsfrämjande program eller bara information inför anställda i studieförbunden om Gläfs intresseområden och vårt projektresultat.
3. Beata har fått välvilligt svar av UR:s redaktionschef Johan Grafström, som fått extra pengar för läsfrämjande. Hon påminner dem, om ärendet verkar fastna på vägen.
4. Bengt-Erik berättade att hans förlag Natur & Kultur visat god vilja angående ett större Gläfsseminarium på bokmässan 2014. Vi vill att samtalet skall ge ett bredare perspektiv på skolelevers läsning av fackböcker, och inte bli en lansering av en bok eller några författare. Tid: Torsdag eller fredag fm, då lärare och bibliotekarier är på plats. Inbjudan till seminariet bör gå särskilt till dessa yrkesgrupper.
5. På författarscenen, där Minerva disponerar två halvtimmar, vill vi se konkreta tips av fackbibliotekarie och/eller lärare på hur faktaböcker kan användas i klassrummet. Gärna även där på torsdagen eller fredag fm och kanske med elever som fann vårt pilotprojekt givande eller har ännu bättre idéer.
6. Anne tog på sig att skriva ansökan till SFF om medel för nästa år med Gläfs.
7. Lars Rydquist från Svenska Akademiens Nobelbibliotek anslöt och berättade om vår förebild Näfs, Nätverk för skönlitteratur på biblioteken. Näfs önskar breda diskussioner om folkbibliotekens inköp och bestånd och lobbar för att litteraturförmedling återinförs som ämne på BHS. Besökarna älskar att få råd om läsning, men bibliotekarierna har fullt upp med att administrera populärlitteratur. Det finns skillnader mellan bokhandel och bibliotek! Den 8/11 hade Akademien ett symposium i Börshuset om läsning och förmedling av skönlitteratur. För ett seminarium i samarbete mellan Gläfs och Akademien bör svenska språket stå i fokus och den facklitteratur som Akademien betraktar som skön: Essäistik, biografier och liknande. När Lars 15/1 pensioneras kan vår kontakt på Nobelbiblioteket bli Magnus Halldin, och Näfs-författaren Arne Johnsson är Författarförbundets man.
Lars visade den intressanta Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek, av Maria Ehrenberg, Magnus Persson och Cinna Svensson (Kultur i Halland), en 55-sidig förstudie i ett projekt som skall växa till nationell dokumentation av bibliotekens uppdrag och praktik och följas av kompetenshöjande utbildningsinsatser. Bakom projektet står Kultur i Väst, Regionbibliotek Stockholm, Malmö högskola, projektägaren Regionbibliotek Halland, och Nobelbiblioteket med Näfs. Beställ eller ladda ned skriften här.
8. Ett namn vi vill knyta till Gläfs: Svensklärarföreningens Ann Boglind.
9. Till Nobelmuseets tisdagsseminarier diskuterades försteläraren på Östra Real i Stockholm, Katarina Lycken Rüter (nyss guldäpplevinnare), och hennes uppochnervända klassrum, The flipped classroom, där hon låter eleverna se en lektion i sin hemmadator och sen räcker tider bättre till för diskussion i klassrummet. Sök på hennes namn, och finn en liten film och hennes blogg om läsande och lärande! Ett annat ämne är »Reciprok undervisning«, en forskarstödd metod där elever läser i fyra steg: Utifrån bokens yttre förutspå handling/ställa hypoteser, ställa egna frågor till texten, klargöra otydligheter, sammanfatta. För mindre barn fyra figurer: Spågumman Julia, Nicke Nyfiken, Fröken Detektiv och Cowboy-Jim. Se En läsande klass! Vi enades om att i ett Gläfsseminarium i pedagogik bör föreläsaren behandla sitt ämne med särskilt fokus på facklitteratur.
Calle kontaktar Nobelmuseets forskningschef Katarina Nordqquist som planerar tisdagsseminarierna, som börjar med föreläsning och frågor och fortsätter i cafeterian med vidare diskussioner över sopptallrikarna.
10. Nästa möte: Onsdag 5 februari 2014, troligen Nobelmuseet.

Nedtecknare var Anne Brügge

Nätverksmöte 2013-10-08

Närvarande:
Bengt Erik Engholm, representant för BUS, författare.
Sonja Hulth, författare, journalist.
Johanna Pettersson, skol- och folkbibliotekarie.
Beata Arnborg, Minerva, författare.
Madeleine Hjort, författare, ordf NSG.
Anders Sundelin, frilansreporter, författare.
Göran Grimvall, fysikprofessor, representant för IVA o KVA, författare.

Madeleine sammanfattar seminariet i Borås 25 september. Vilka intryck hade andra? Intressant om hur läsprojekt går till i praktiken, och Sonjas och Eriks beskrivningar av författarprocessen. Akademikerna möjligen för manusberoende, men intressanta frågor ställdes, t ex om facklitteratur som enbart informationslitteratur, och relationen mellan lust- och nyttoläsning. Publiken: både studenter, författare mm. Ekonomi, dvs arvoden till forskarna, inte klart. Tack till Beata och Anne för arbetet med att få ihop programmet.

Sammanfattning av panelsamtalet på mässan om facklitteratur för barn.

Hur går vi vidare med att sprida idéerna från fackboksprojektet? Johanna berättar att Ekdala fortsatt med lässamtal, och Snösätraskolan är också intresserad av att fortsätta. Madeleine berättar att Nationella skolbiblioteksgruppen ska arbeta gentemot lärarutbildningarna, och då lyfta skolbibliotekariens roll.

Generellt: ska vi fokusera på läsfrämjande eller vetgirighetsfrämjande?

Näfs har startat en projekt som handlar om bibliotekariers förmåga att tala om skönlitteratur. Kan Gläfs göra något liknande, i samarbete med BHS? Uppdragsutbildning kring facklitteratur. Madeleine kontaktar BHS Finansiering kring projekt är centralt. Svårt att uppfylla Kulturrådets kriterier. Tänkbara samarbetspartners:
• Studieförbund. Sonja och Bengt Erik undersöker.
• Stiftelsen Skolan i samhället. Anders kontaktar dem.
• Göteborgs och Karlstads univ., projektet Läsa mellan raderna. Johanna kontaktar.
• UR. Beata kontaktar.

Kan man få ett förlag att hålla seminarium nästa bokmässa?
Nå lärarna via Skolforum och Mötesplats Skola?

Göran om KVA:s projekt NTA (Natur och teknik till alla) som är riktade till kommunerna och lärarna. Fokus är laborativ utrustning, och inte läsning.
Projektet NTA (”Naturvetenskap och Teknik för Alla”) har akademierna KVA och IVA som garanter för att det vetenskapliga innehållet har hög klass. Det når nästan hälften av Sveriges kommuner, som betalar för att vara med. Då får man pedagogiskt material, lärarfortbildning mm. För eleverna finns till varje tema i projektet (till exempel Elektricitet och magnetism) en faktabok med innehåll som mest liknar en enkel variant av Forskning och Framsteg. Detta är kanske den största erfarenheten dagens elever i grundskolan får när det gäller att läsa annan faktatext än läroböcker. Regeringen har uppmärksammat NTA som en viktig del i skolans satsning på naturvetenskap och teknik.

Madeleine har pratat med Lars Rydqvist, Nobelbiblioteket och ordf i Näfs. Samarbete mellan nätverken? Lars bjuds in till nästa möte.

Vi pratade om läsning och läsförmåga när det gäller naturvetenskap och humaniora, lärarutbildningen och hur rekryteringen av studenter minskar dramatiskt inom bl a kemi. Stor fråga.

Nätverksmöte 2013-05-28

Närvarande: Beata Arnborg, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén Edman, Erik Mellgren, Anders Sundelin.

  • Anders Sundelin, fackboksförfattare och styrelseledamot av Minerva hälsades välkommen som ny medlem i Gläfs.
  • Lena Kjersén Edman inledde med ett nytillkommet ärende: Eva Bengtsson, förlagschef på BTJ förlag undrar om Gläfs anser att det finns intresse för en ny bok om författarsamtal och hur man stimulerar till ökat läsande. Eva Bengtsson ville även veta vad Gläfs ansåg om en bok med tips om facklitteratur, eventuellt indelad i olika ämnen. Båda förslagen välkomnades.
  • Madeleine Hjort redogjorde kort för Gläfs projekt som introduktion för Anders Sundelin.
  • Gläfs seminarium ”Facklitteratur – en väg till en bättre skola” den 25 september 2013 diskuterades. Programmet justerades. Lena Kjersén Edman föreslog att vi skulle förevisa exempel på facklitteratur i seminarielokalen. Madeleine Hjort skriver till Monika Johansson på Bibliotekshögskolan för att fråga om det är möjligt.

    Susanne Steneros från Författarförbundets kansli redogjorde för Gläfs ekonomi. Nätverket har fått ett anslag på 20 000 kr av SFF för att genomföra seminariet och trycka upp en ny Gläfsfolder. En budget för seminariet efterlystes, och gjordes också under mötet av Madeleine Hjort. Pengarna från förbundet täcker huvuddelen av kostnaderna, arvoden samt resor, för seminariet, resten kan täckas av delar av Minervas budget. Anne Brügge undersöker hur mycket Gläfs förväntas bidra till arvodena för Mats Dolatkhah och Lars Höglund.

    Beslutades att seminariet ska vara kostnadsfritt för deltagarna. Anmälan, som Susanne Steneros tar emot, ska vara bindande. Madeleine undersöker om anmälan även kan tas emot av Monika Johansson vid BHS. Anmälda deltagare som inte infinner sig debiteras 200 kr.

    Beslutades att inbjudan går ut med e-post. Sista anmälningsdagen sattes till 9 september. Alla Gläfsmedlemmar uppmanades att snarast skicka namn och e-postadresser till tänkbara seminariebesökare. Susanne Steneros kommer också att se till att alla deltagare får namnlappar.
  • Anne Brügge fick även i uppdrag att kontakta Nobelmuseet, medlem i Gläfs, för att fråga om de kan bidra till kostnaden att trycka en ny Gläfsfolder.
  • Deltagarna spånade om Gläfs framtida verksamhet. Alla uppmanades komma med förslag vid nästa möte, då vi också sammanfattar seminariet.
  • Nästa möte: 8 oktober kl 13.00 i Författarnas hus.