Nätverksmöte 2016-09-06

Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid och Katarina Kuick.

1. Bokprojektet Sanning och stil, Sakprosa i skola och samhälle.
Sedan vi träffades sist har en grupp gläfsare den 20 maj varit hos Natur och kultur och träffat Eva Postrup, och med henne satt runt ett långt bord även en rad andra förlagsredaktörer. Det var stor entusiasm för en bok om sakprosa och vi ombads göra ett förslag till innehållsförteckning. En synpunkt från förlaget var att vi i Gläfs kanske var för breda i valet av målgrupp. Efter en del mailande mellan oss under sommaren har nu Bengt-Erik skickat in vårt förslag och vi hoppas på snabbt svar. Blir svaret negativt går vi till ett annat förlag, Btj är en partner vi tidigare tänkt oss.
Boken kan bli kring 300 sidor. Vi tänker oss att den inte måste läsas från pärm till pärm, utan snarare erbjuder en meny att välja ifrån, beroende på läsarens behov, intresse och bakgrundskunskap.

2. Måste det vara sant? var en fråga som ställdes apropå bokens texter om fakta. Göran hävdade att det finns mycket som inte är sant, men ändå har en funktion! Vi vill fråga SOM-institutet om de har undersökt eller vill titta på hur stor andel information som nu för tiden går via nätet. Anne tar det.

3. Projektstöd för boken: Madeleine undersöker Salviusfonden – sista datum är i september. Beata hör med Svenska Akademien. Madeleine talade om att utmana Kulturrådets gränser genom att söka även om ett projekt inte alldeles passar rådets kriterier för stöd. Anne tittar på Gläfs räkenskaper och hur mycket som kan tänkas vara Gläfs, Minervas och SFF:s insats.

4. Ghazis debattartikel i Svenska Dagbladets e-upplaga om behovet av nyskrivna böcker för modersmålsstudier bör nu få en fortsättning med t ex en uppvaktning av Skolverket och då särskilt Språkcentrum, som har ansvaret för språkundervisning. Myndigheten bör ha kontroll över läroböckerna och skolledningar har rätt att veta vad de böcker som används i undervisningen innehåller. Ghazi anser att alla barn i skolan skall läsa samma läroböcker. Varför inte översätta 1–3:ans böcker till olika språk, eller göra en upplaga med en medförfattare på varje språk? I böckerna bör nyckelord finnas på båda språken, svenska och modersmålet. Anne kontaktar SLFF för gemensamt agerande. Bengt-Erik frågar någon sakkunnig om vilka förlag som ger ut böcker i svenska för invandrarbarn.

5. Fakta med klass heter Katarina Kuicks projekt som Gläfs vill vara med i. Se faktamedklass.se! Det handlar om att elever genom att själva skriva fackböcker under handledning av fackförfattare bättre skall förstå var fackböcker är. FörfattarCentrum har sagt ja till att förmedla författare. På bokmässan torsdag kl 12 har projektet 20 minuter på Litteraturscenen. Skapande skola-pengar finns i allmänhet för 3–4 författarbesök i varje klass. Frågan är om Gläfs kan betala en halvdagsutbildning för författare. Anne kollar, men först hör Katarina med FC om kostnader för en sådan dag, som kunde hållas i Författarnas hus.
Tidsplan: Utbildningsdag i höst, ut i skolor på vårterminen. Övriga i projektet: Ingrid Remvall och Peter Ekberg.

6. Seminarium på Nobelmuseet har legat länge på att göra-listan. Forskningssidan vill vi ha representerad av Barbro Westlund. Vi bollade namn på skolbibliotekarier för olika stadier, några på skolor med många språk bland eleverna. Bengt-Erik och Katarina gör en presentationstext av seminariet för Nobelmuseets ansvariga, med nobelanknytning till olika ämnespriser. Anne för det sedan vidare till Carl-Johan Markstedt.

7. Madeleine kom med tanken att Salviusfonden även kunde tillfrågas om Fakta med klass.

8. De cirkulationsbibliotek som finns i Stockholm har klassuppsättningar av böcker, men bara med skönlitteratur. Det ligger i Gläfs intresse att även facklitteratur finns med där, påpekade Madeleine. Skolbibliotekscentralen heter numera Medioteket.

9 Nästa möte föreslogs till 27 oktober. Anne bokar hos Susanne.

Antecknat av Anne Brügge

Nätverksmöte 2016-04-26

Plats: Författarnas hus
Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ghazi A. Khurshid, Lena Kjersén Edman (t o m punkt 5, och i ett PS) och Katarina Kuick.

  • Vi började med en presentationsrunda, eftersom Ghazi, ny representant för Minervas styrelse i Gläfs, var med för första gången och vi hade Katarina Kuick som besökare.
  • Katarina berättade om sitt projekt »Fakta med klass«, där elever får skriva egna böcker som trycks i ett litet antal exemplar, varav ett till skolbiblioteket. Hon vill utvidga projektet genom att involvera flera fackförfattare. Katarina rekommenderar Toura Hägnestens blogg: pedagogstockholmblogg.se – där finns Adrienne Gears föreläsningar för lärare om att läsa och skriva faktatexter i skolarbetet. I ett mail från Madeleine Hjort hade vi titlarna på Gears böcker: Att läsa faktatexter och Att skriva faktatexter, båda från N&K. Så beskrev Katarina sitt arbete på Hällby skola, vid Eskilstuna, där femteklassare lärt sig metoder för faktainsamling, källkritik och presentation liksom det praktiska kring korrektur och tryckning. Vill Gläfs dela detta projekt med Författarcentrum? De närvarande fann det intressant och passande för Gläfs, kanske också ett ämne till ett tisdagsseminarium för lärare och skolbibliotekarier på Nobelmuseet. Beslut: Katarina och Bengt-Erik samsas om en presentationstext för Nobelmuseets seminarieproducent, Anne kontaktar museet med förslaget. Vi föreslår en panel med en skolbibliotekarie, initiativtagaren Katarina och för teori och bakgrund forskaren Barbro Westlund.
  • Ghazi tog upp frågan om tvåspråkighet och modersmålsundervisning för skolbarn. Han undrade om skolverket vet vilken dålig kvalitet läroböckerna har? De är gjorda utomlands i en kontext som är mycket olika barnens vardag i Sverige. Ofta har de patriotiska och nationalistiska inslag, genomsyras av gammaldags värderingar och är uppfostrande på ett sätt som inte uppmuntrar till samtal eller kritik. Barnen borde i stället få arbeta med böcker skrivna i Sverige och översatta till det språk barnen behöver djupare kunskaper i. Här finns en lucka för förlagen att fylla. Vi diskuterade hur vi i nätverket kan hjälpa till med redigering av en debattartikel, som kan tryckas under pseudonym pga sakens politiska känslighet. – Vi talade också om Internationella biblioteket och möjligheten att få stöd därifrån. Kanske har de även dessa föråldrade läroböcker i olika modersmål.
  • Bokmässan: Ännu inget besked om vårt seminarium »Varför är himlen blå«. Bengt-Erik rapporterar via e-post till alla.
  • Antologi med texter kring Gläfs intresseområde: Bengt-Erik har hört med Lawen Mohtadi på NoK, som tackat nej för sitt förlags räkning. Kanske skulle vi tydligare beskriva den bok vi tänker oss. Anne ber Johanna skriva tankarna kring projektet, skickar till Bengt-Erik som putsar och kontaktar N&K:s läromedelsavdelning. Lena påminner om att BTJ efterlyser texter, men vi väntar med den kontakten tills vi fått svar från rätt avdelning på NoK.
  • Tillbaka till Bokmässan. »Opåhittat, sakprosa i skolan«, samtal mellan en förläggare, en pedagog och en skolbibliotekarie, en 20-minutare för torsdagen. Alf på FC har fått förslaget, i juni bestämmer de vilka program som väljs ut.
  • Gläfs hemsida. Förra gången talade vi om att det borde finnas tips på bra fackböcker för skolan. Anne kan på facebook uppmana Gläfs vänner att skriva tips på facebook. Sedan kan tipsen samlas till en flik på hemsidan.
  • Hur var det med Nyköpings bibliotek? Anne följer upp kontakten.
  • Mötet är över och vi tyckte alla att vi fick intressanta nya idéer och ny energi.
  • Ett PS kom in från Lena med förslag på bibliotekarie till ett nobelseminarium: Sandra Janrell, bibliotekarie i Växjö på det skolbibliotek som för tredje året i rad utsetts till landets bästa. Lena erbjuder sig att kontakta henne. – Lena hade också namnet på en prisbelönad bibliotekarie på Internationella biblioteket. Vi hade nämnt Larry på mötet. Rätta namnet är Lawrence Lempert. Han kan nås på biblioteket fram till juli 2016 då han går i pension.

Vid datorn: Anne Brügge

Nätverksmöte 2016-03-10

Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00
Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Bengt-Erik Engholm, Carl-Johan Markstedt, Göran Grimvall, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

1. Bokmässan. Bengt-Erik och Helen har diskuterat seminarieidéer med Bonnier Carlsen och Natur och Kultur med Jonathan Lindström eller Lotta Olsson som moderator. Seminariet äger rum på torsdag 22/9 och målgruppen bl a lärare. Rubrikförslag ”Är himlen blå och går solen upp?” Det blir ett samarrangemang mellan Bonnier Carlsen, NoK och Gläfs. Detta är inskickat idag, och vi har fått besked på sittande möte att det blir ett 45-minuter seminarium. Göran, Bengt-Erik, Helen, Johanna och moderator medverkar.

Förslag till Litteraturscenen ska komma in i juni. Idéer sedan tidigare:

  • Böcker mellan hyllorna – den genreöverskridande boken.
  • Fackläsning som kollektiv verksamhet.
  • Samverkan mellan text och bild. Vi fastnar till slut för detta förslag:
  • Opåhittat – sakprosa i skolan (förlag, lärare och bibliotekarie om vilka böcker som finns och saknas). Anne kollar med Alf. Förslag på personer: Lawen Mohtadi, Johanna och ev någon lärare från Snösätraskolan. Johanna kollar med Elisabeth på Snösätra. Ev kan NoK ha förslag på lärare.

Hur kan vi mer närvara på mässan? Monternärvaro t ex hos Svensk biblioteksförening? B-E kollar med dem. På sikt skapa en folder med konkreta tips på hur man kan arbeta med facklitteratur. Kanske en uppgift för Madeleine. Anne kollar med henne.

2. Samtal om barnlitteratur på Olles hörna, Grindsgatan 52 ikväll 10/3, denna gång om facklitteratur för barn. Helen och Bengt-Erik deltar. Olles hörna ordnar träffar kring barnkultur några gånger per termin. Mårten Sandén är en av dem som arrangerar.

3. Hemsidan borde ha en tipssida om bra sakprosa att använda i undervisningen. Vi skulle kunna skicka ut blänkare på facebook om tips. Och vi kan själva naturligtvis lämna tips.

4. Bengt-Erik har fått förslag på samarbete från Katarina Kuick om ett skapandeskola-projekt med arbetsnamnet Fakta med klass. Det handlar om att författare besöker en klass och lär dem att skriva en faktabok, då förf går igenom processen i flera steg. Ev start hösten 2017. Detta skulle kunna finnas med i presentationer på kulturutbudsdagar runt om i landet under våren 2017. Vi behöver skapa en modell att presentera. Katarina bjuds in till nästa möte för att berätta mer.

5. Antologin. Vilka förlag är bäst när det gäller målgruppen lärare och skolbibliotekarier? Btj eller Nok i serien Lärare lär, Gothia? Vi behöver förtydliga vad som skiljer vår idé från annan pedagogisk litteratur. Ska alla skolstadier inbegripas? Bengt-Erik kan fråga Lawen Mohtadi om rätt väg att gå.

6. Förslag om att arrangera Nobelseminarium om reportaget i sakprosasammanhang och koppla till Aleksjevitj. Calle frågar Jeanette.

7. Sanning och stil. Seminarium i börssalen 16/3 10–14.30. Anne medverkar m fl.

8. Nästa möte. Förslag tisdag 26 eller onsdag 27 april. Calle kollar Pax.

Antecknat av Johanna

Nätverksmöte 2015-12-16

Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00

Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Lena Kjersén-Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Pelle Eckerman, Stefan Strömberg, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

Mötet inleddes av att Göran Grimvall framförde ett tack för blommorna vi skickade hem till honom efter hans stroke, och han berättade om vad som hänt och svarade på våra frågor.

BOKMÄSSAN
1. Vi beslöt att gå vidare med seminarieförslaget från i fjol, med titeln ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer”. Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren tar tag i det, tittar på deltagare, stramar upp innehållet mer mot skolan och kollar med samarbetspartner, dvs förlag.

Vi diskuterade även andra förslag till seminarier:

2. ”Läs mellan raderna”. Innehåll: hur man läser facklitteratur med de nya läsmetoderna i skolan, och vad som händer när man läser sakprosa. Är bara skönlitteratur underhållande?
Johanna Pettersson tipsade om forskarna i Karlstad som jobbar runt de här frågorna, Mikael Tengberg och Christina Olin-Scheller. Johanna funderar vidare.

3. ”Böckerna utan hyllor”. Om genreöverskridande litteratur, den berättande faktaboken.

4. ”Fackboksläsning som kollektiv aktivitet”. Hur fungerar det att läsa sakprosa tillsammans på samma sätt som man läser skönlitteratur? Johanna funderar även på detta och söker rätt på exempel, nyheter och forskning.

5. ”Skolbibliotekarien – en outnyttjad resurs”. (Förlåt: titeln är mitt förslag nu i stunden.) Hur arbetar en skolbibliotekarie: samarbetet med lärare, en aktiv roll i skolan. Hur vill en skolbibliotekarie jobba? Vad tycker eleverna om skolbiblioteket och vad det ska vara bra till? Deltagare från Hjulsbroskolan i Linköping som i år utsågs till årets skolbibliotek av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Elever från Linköping eller någon skola i Göteborg.

Kanske kan några av dessa förslag slås ihop, men vi kan fundera vidare med dessa anteckningar som grund. Vilka av förslagen passar som seminarier på Litteraturscenen och vilka passar bättre som ”öppna” seminarier.

Anders Sundelin kollar med FC/SFF om när förslag till program på Litteraturscenen ska vara inne, och han kollar även när Mässan vill ha in övriga förslag.

EKONOMI – BUDGET
Gläfs hade sökt 25.000 kronor från Sveriges Författarförbund för verksamheten under 2016, men förbundsstyrelsen skickade tillbaka den ansökan med önskemål om en tydligare budget. Den ska in till AU inför mötet den 18/1.
Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge tar tag i det.

ANTOLOGIN
Tanken på en antologi med temat ”Sakprosan i skolan” kom åter upp på bordet.
Grunden är att vi vill samla ihop tankar och resultat från vårt projekt ”Läsfrämjande och boksamtal med fokus på facklitteratur”.
Målgruppen är lärare och skolbibliotekarier och boken ska innehålla texter om att läsa och skriva sakprosa, inspiration till hur man kan närma sig svåra ämnen som religion, och innehålla praktiska exempel runt hur man väljer texter att arbeta med, hur man samtalar om texter, med mera.

Göran berättade om ett antologiprojekt som Skolverket arbetar med. Den antologin ska innehålla kortare texter kopplade till de olika skolämnena och har som förebild bild- och litteraturantologin Lyckad nedfrysning av herr Moro som delades ut gratis till niondeklassare och gymnasieelever i Stockholm 1992.

Vi diskuterade frågan om förlag, och vikten av att ha ett förlag med sig redan från början.

Vi beslöt att Johanna Pettersson skissar på ett upplägg/en sammanfattning och mailar ut sina tankar till oss i januari. När upplägget är klart går vi vidare till förlag och förslag på tänkbara är BTJ och Natur och Kultur.

Vi beslöt att under våren ordna ett seminarium för att ”komma igång”, knåda tankar, klämma fram ämnen och innehåll, och hitta fler bidragsgivare, alltså författare.
Vi diskuterade plats och Lena Kjersén-Edman föreslog Stadsbiblioteket och Rotundan. Hon föreslog även att det vore önskvärt med en bokutställning med bra sakprosa i samband med seminariet.

Förslag från Pelle Eckerman att antologin även bör få en plats på nätet, där kompletterande texter kan läggas in och kommenteras.

ÖVRIGT
Stefan Strömberg tipsade om en bra och passionerad lärare som kan komma väl till pass i något sammanhang: Catarina Svensk vid Botvids gymnasium.

NÄSTA MÖTE
Blir den 10/3 14.00–16.00. Plats meddelas senare, men tipset är att det blir samma ställe som idag.

Bengt-Erik Engholm

Nätverksmöte 2015-10-07

Närvarande: Katarina Bjärvall, Anne Brügge, Pelle Eckerman, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman och Stefan Strömberg

1. Vi beslöt att skicka blommor till flitiga gläfsaren Göran Grimvall på tillfriskning.

2. Nya i gruppen, Pelle och Stefan hälsades särskilt välkomna.

3. Madeleine rapporterade om Gläfs lyckade seminarium på Börssalen. Hon sammanfattade att Svenska Akademien nu valt att satsa på sakprosa. Några av ledamöterna inklusive Sara Danius, ständig sekreterare, har bildat en grupp som bevakar just sakprosan. Satsningen märktes också genom att Akademien tillsköt ekonomiska medel till Gläfs seminarium och att Peter Englund medverkade i det introducerande samtalet. Så nu är det slut med det gamla argumentet som Akademien använt under många år att bra sakprosa betraktas som skönlitteratur.

4. En artikel om faktaböcker för barn diskuterades. Lena kontaktar Bengt-Erik Engholm som har kontakter på gång angående publiceringen. Vi skall inte glömma att fackförfattare också skapar inom seriegenren.

5. I samband med en eventuell utställning på Gläfs initiativ om hur text och bild samverkar i fackböcker för barn tipsade Madeleine om Jesús Alcalás artikel i Ystads Allehanda om rasifiering och vithetsnormer och hur de tillämpas på biblioteken och en utställning på Moderna Museet i Malmö där man vid några målningar av Dardel klistrat ursäkter till målningarnas innehåll. Alcalá varnar för att rädslan att trampa fel kan göra att vi avstår från möten och konfrontationer som kan vara nödvändiga och berikande.

6. Katarina, som för dagen representerade Minervas styrelse, nämnde att hon skrivit många artiklar för olika lärartidningar. Vilken bra kontakt för oss! I efterhand kan tilläggas att en titt på hennes hemsida innehåller mycket av intresse i Gläfs riktning.

7. Hur skall vi gå vidare efter vår läspedagogiska pionjärinsats? En antologi uppställd efter ämnen? Idén kom upp att ansöka hos Kulturrådet för en serie författarseminarier i olika ämnen för att undersöka behoven. Lena framhöll att skön- och facklitteratur borde kombineras i lässamtal. Katarina Lyckens Rüters arbete med ”det flippade klassrummet” nämndes. Lena påminde om idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som skrivit om att religionsämnet behöver extra uppmärksamhet idag. Kanske vår gläfsare Barbro Westlund med sina kontakter hos NoK kan gripa in.

8. Läslovet. Titta på deras egen hemsida, manar Bengt-Erik Engholm efter att ha hört att vi på mötet var rätt förvirrade i frågan. Från att ha varit en kommersiell kampanj har nu så många anslutit sig att det mer blivit en gräsrotsrörelse med Läsrörelsen som ägare av projektet, men varje instans eller del i nätverket gör sina aktiviteter. Och SFF:s bevakare har fått in på hemsidan att deltagande upphovspersoner skall ha betalt enligt gängse tariff. De (Gunna Grähs och Bengt-Erik) har också fått igenom att det är lustläsning av alla genrer som rekommenderas, inga höstlovsläxor! Att höstlovet blir kulturlov är förstås positivt. Dock påminner B-E om att rörelsen vill få barn att läsa, medan det större problemet är att vuxna, särskilt män, läser för litet och att föräldrar läser allt mindre för sina barn. Där behövs projekt!

11. Barbro Westlund som inte kunde komma, har skickat med tips på intervju i Läs, Akademibokhandelns tidning, där hon talar om betydelsen av att läsa faktatexter. Hennes nya bok Aktiv läskraft, för mellanstadiet, kom nyligen ut.

10. Nästa träff: 16 december kl. 14–16 på Nobelmuseet, Stortorget i Gamla stan.

Vid anteckningsblocket: Anne Brügge

Seminarium 2015-04-27

Kan det vara sant!?
Om sakprosa och gestaltning; om att skriva och läsa

Tid: måndag 27 april 2015 kl. 13–16.15
Plats: Börssalen, Svenska Akademien, Källargränd 4, Stockholm.

Ett seminarium om sakprosans ställning i skolan.

Hur gestaltar man det svåra: krig, människors flykt, raspolitik och folkmord? Det som inte får hända. Hur gör man det begripligt för elever i ett klassrum i ett demokratiskt samhälle?

Sakprosan är en väg till kunskap om vår tillvaro och historia. Nätverket Gläfs har under några år genom seminarier och skolprojekt framhållit den av skolan ofta bortglömda litterära sakprosan som en väg till både lärande och läsande. Nätverket inbjöd till ett seminarium om sakprosan på Svenska Akademien: om att välja form och innehåll, om att skriva och läsa. Under eftermiddagen belystes också forskning om ungas uppfattning om demokrati och skolbibliotekens roll.

Deltagarna fick möta historikern och ständige sekreteraren Peter Englund och författaren och journalisten Ylva Herholz samt lärare och skolbibliotekarier som använt deras böcker i sin undervisning; Mikael Persson, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Barbro Westlund, läsforskare vid Stockholms universitet.

Dokument som pdf (storlek inom parentes):

Nätverksmöte 2015-04-10

Plats: Författarnas hus, Drottninggatan 88 B, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, Susanne Steneros (punkt 1) och Barbro Westlund.

1. Susanne som är Minervas och Gläfs ombud på författarförbundets kansli hade med sig en resultatrapport, som visade att vi håller oss innanför ramarna. De kostnader vi hittills haft gäller ett nätverksmöte och Selma Lagerlöfseminariet på Nobelmuseet. Vi kommer att behöva bekosta teknik i april hos Svenska Akademien på Gläfs seminarium, som för övrigt sponsras av Akademien. Susanne berättade också att 47 personer hittills har anmält sig till seminariet. En bra siffra och vi har plats för cirka det tredubbla. Samma dag har SFF en kurs. Bengt-Erik ställde frågan om rutiner för att undvika krockar, och Susanne hoppades på bättre kommunikationer om detta framöver, även om det kan vara svårt att anpassa datum, när flera organisationer är inblandade, som just i Gläfs.

2. Madeleine redogjorde för läget inför seminariet 27 april. Dagens program, en omfattande apparat av inbjudningar riktade till våra målgrupper, praktiska detaljer som teknik för bildvisning och enklare fika, som kommer att dukas upp i Akademiens trapphall av personal från Nobelmuseets bistro. Barbro Westlund och Johanna Pettersson, som kommer att framträda, berättade kort om sina anföranden. Idén om bokbord har övergivits av praktiska skäl. Vi menar att det är svårt att göra ett rättvist urval för ett litet bokbord och för bökigt och arbetskrävande att arrangera ett stort. Vi diskuterade hur vi var och en genom våra kontakter kan sprida inbjudan till ännu fler individer och grupper, till facebookvänner och bokbloggare.

3. Barbro visade sin nya bok Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse. Den är ämnad för högstadiet och ingår i Natur & kulturs serie Lärare lär. Det gör även Adrienne Gears Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och reflekterande läsning (övers. Birgitta Önnerfält). Aktiv läskraft är ett begrepp som Barbro uppfunnit. Det innebär enligt bokens baksida att läraren hjälper eleverna att bli medvetna om och ta till vara kraften i sitt eget tänkande när de läser. I boken finns konkreta förslag på hur läraren kan omsätta teorier om läsförståelse i praktiken.

4. Gears bok om att läsa faktatexter kommer att presenteras vid Natur & kulturs läskongress 24 april (det är fullbokat och kö till restplatser som kan uppkomma).

5. Bengt-Erik berättade om ”Läslovet”, från början ett initiativ från Bonnier Carlsen och Akademibokhandeln, som hade en annonskampanj om läsning inför höstlovet. Det är inte samma sak som de kommunala aktiviteter som har kallats Kulturlovet. Många instanser har hakat på, framför allt förlag men också t ex Junibacken, Fryshuset, Lärarnas riksförbund. Upphovsrättsorganisationernas representanter (från Gläfs, Bult – dvs Barn- och ungdomssektionen i SFF – och Föreningen Svenska Tecknare) har nu bestämt sig för att inte sitta med i arbetsgrupper och jobba gratis eller på förbundens bekostnad, men finns med i utkanten och bevakar planering och genomförande, så att författare och tecknare får rimliga villkor. Läslovet har tagit fram en logga. Nästa steg är att göra en programförklaring, fylla loggan med innehåll.

6. Bok- och biblioteksmässan i september. Helen Rundgren och Bengt-Erik fortsätter planeringen och väntar just nu på förlagets synpunkter på våra förslag om medverkande i panelen och moderator. Göran lyste upp vårt möte med smakprov på sina frågeställningar, som kommer upp på vårt program, eller inte. Bröd lägger man i påse för att det inte skall ta åt sig vätska från luften! Stärkelsen i brödet reagerar på vätska genom att bilda kristaller och alltså hårdna, har forskare kommit fram till.

7. Madeleine meddelade att hon avslutar sitt mångåriga ordförandeskap i Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG), men sitter kvar i SFF:s biblioteksråd. Sveriges biblioteksförening kommer att ta över huvudmannaskapet. Författarförbundets representant är nu vald av förbundsstyrelsen, det blir vår gläfsare Bengt-Erik. Författaren Mårten Sandén sitter där också men som representant för Barnboksakademien.

8. Vi klarar de planerade aktiviteterna, och bestämde oss för att vänta med nästa nätverksträff till efter bokmässan. En idé som Madeleine kommit med är en programpunkt – kanske även en utställning – om samspelet mellan text och bild i fackböcker för barn och ungdomar.

Välkomna 7 oktober i Författarnas hus kl 13–15!

Antecknat av Anne Brügge

Nätverksmöte 2015-01-09

Deltagare: Beata Arnborg, Anne Brügge, Lena Kjersén Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ann Löwbeer, Erik Mellgren och Helen Rundgren.

Eftersom Ann Löwbeer är ny i gruppen, började vi med en presentationsrunda. Ann är bl.a. skolbibliotekarie i Nyköping och representerar Svensklärarföreningen, där hon är vice ordförande, i nätverket.

Punkt 1: Anne rapporterar om läget inför seminariet ”Vem skriver dagens Nils Holgersson? – Om sakprosa med en personlig författarröst”. Det går av stapeln den 26/2 18.00 på Nobelmuseet. Samtalet, under ledning av Anne, kommer att hållas mellan Birgitta Holm, professor emerita och författare, och Anna Nordlund, litteraturvetare, båda från Uppsala universitet, samt en producent från UR.

Samtalet kommer att vara i en timme, och tankar som kom upp under mötet var begreppet ”faktion” – alltså blandningen mellan fakta och fiktion, och svårigheten att placera dessa böcker rätt, att genren är svår att få grepp om. Hur får vi lärarna att hitta de här böckerna och förmedla dem till eleverna som inspirerande ”bredvidläsning”?

Verner von Heidenstam fick uppdrag att skriva en läsebok i historia för skolan, och det blev Svenskarna och deras hövdingar. Varför ”dog” den boken medan Nils Holgersson levde vidare?

Det blir kort om tid att hinna med alla frågeställningar under en timme, så kanske det kan bli fråga om en fortsättning?

Dock vill Anne gärna ha tips om frågeställningar inför seminariet.

Paneldeltagarna arvoderas med stöd av Författarförbundet och Anne får ett mötesarvode.

Punkt 2: Beata berättar om nästa program, vilket är seminariet ”Kan det vara sant? Om sakprosa och gestaltning: om att skriva och läsa”.

Plats och tid: Börssalen, Svenska Akademien, Källargatan 4, den 27 april kl 13– 16.15.

Seminariet kommer att innehålla fyra punkter:

1) Samtal om sakprosan – om människan och fakta. Peter Englund från Svenska Akademien och Ylva Herholz, författare och journalist samtalar under ledning av Madeleine Hjort.

2) Skolor arbetar med sakprosa. Två skolor – Ekdalaskolan, Mölnlycke och Snösätraskolan, Rågsved – presenterar fakta och tankar kring arbete med sakprosa i grundskolans åk 8–9 och 5.

3) Statistik och fakta om unga och demokrati. Mikael Persson, lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, berättar om World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011, och pratar om hur den ska tolkas.

4) Fakta om att läsa sakprosa och facklitteratur i skolan. Barbro Westerlund, läsforskare med fokus på sakprosa.

Inleder och avslutar gör Beata.

Pengar till evenemanget är sökta från Svenska Akademien. Lokalen har plats för 100 personer.

Förslag som uppkom på mötet: Barbro Westerlund borde få mer tid.

Övriga frågor: Helen och Bengt-Erik berättar om läget inför seminariet på höstens Bokmässa, och delar ut ett första utkast.

Arbetstiteln har kommit att bli: ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer.”

Samtalet mellan Helen, Bengt-Erik och någon mer – gärna en bibliotekarie med stort intresse för fackboken, en engagerad pedagog, någon som är bra på det här med språkligheter eller en illustratör – ska handla om hur man förklarar svåra vetenskapliga och andra fenomen så att unga läsare förstår. Göran ska delta med en gestaltning: Vad är frånvaron av färg/vad är det svartaste som finns, och varför är himlen blå? Här kan vi till nästa möte fundera ut hur texten mer exakt ska lyda.

Förlaget Natur och Kultur ställer upp som samarbetspartner och Alfabeta är också positiva att delta.

Frågan om vem som ska moderera tas upp och ett förslag är Johanna Pettersson, men förlagen kan också få ett ord med i laget, så vi avvaktar.

Förslag på övrig deltagare i panelen: Pernilla Stalfelt, som förutom att hon är författare och illustratör även arbetar som museipedagog på Moderna museet.

Vi diskuterar deltagare och innehåll och Göran påpekar att det handlar om vilken nivå man ska lägga sig på när man vill förklara svåra saker för unga läsare. Det är viktigt att hitta rätt referensramar.

Det är också viktigt att poängtera SAMSPELET mellan text och bild och att tänka på vilka bilder texten skapar i läsarens huvud.

Finns det en gräns för vad man kan förklara?

Helen och Bengt-Erik tar gärna emot fler tankar runt ämnet och går vidare genom att fortsätta hålla kontakt med sina respektive förlag.

Bengt-Erik antecknade

Nätverksmöte 2014-12-14

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Madeleine Hjort, Beata Arnborg, Helen Rundgren, Sonja Hulth, Göran Grimvall, Ida Westin, Johanna Pettersson.

1) Madeleine redogör för planerna på seminarium/ samtal på Svenska Akademin om sakprosa. Förslagsvis 27 april kl 13–16. Madeleine, Lena K-E och Ida och Odd från Nobelbiblioteket har spånat kring följande: fokusera på demokrati som tema. Bjuda in Peter Englund för ett samtal tillsammans med moderator och andra författare. Efter fruktpaus Barbro Westlund om forskning kring läsning av facktexter, och därefter konkreta exempel från skolan, t ex Johanna och lärarkollegor eller Snösätraskolan i Rågsved och arbetet med Ylva Herholz. Sist bokpresentation av Lena. Målgrupp lärare, bibliotekarier och övriga intresserade. När det gäller tänkbara författare att medverka i samtalet med Peter E pratade vi om kulturgeografen Gunnar Olsson (lyssna gärna på Filosofiska rummet från 31/8), Sverker Sörlin, Ronny Ambjörnsson, Helene Lööw, Anna-Lena Lodenius, Ann Boglind. Alla får i uppdrag att fundera över andra namn och maila Madeleine. Ansökan till SA skriver hon före 18/1. (Tillägg från Barbro Westlund: finns möjlighet att flytta datum till 29/4 eftersom hon är uppbokad 27/4?)

2) Idén om fortbildning för lärare och skolbibliotekarier tillsammans med BHS och Pedagogen Gbg visade sig svår att genomföra. Från utbildningarna menade man att det tar tid att sjösätta en utbildning av detta slag, liksom att läsförståelseutbildningar är många nu. Vi hoppas kunna göra det som en uppdragsutbildning genom Adam Nilsson på SBC I Göteborg.

3) Anne berättar om den kanadensiska författaren Adrienne Gear som besöker Sverige i vår. (Tillägg från Barbro Westlund: Adrienne Gear föreläser tillsammans med Barbro på Natur och Kulturs läskongress 24/4 i samband med boksläpp. Gears bok handlar om hur man använder effektiva lässtrategier till faktatexter för skolår F–3, Barbros bok, Aktiv läskraft, om strategier i olika ämnen på högstadiet.)

4) Ida berättar att seminarium på Nobelmuseet med anknytning till Selma Lagerlöf kan genomföras i april eller helst februari. Birgitta Holm och Sara Danius föreslogs. Arbetsrubrik: »Vem skriver vår tids Nils Holgerson?«. Målgrupp lärare och intresserad allmänhet. Anne kontaktar Calle och ev Jeanette på Nobelmuseet kring formerna för detta.

5) Bokmässan. Anmälan om seminarium måste göras före mitten av februari. Kan vi få in något i seminarieprogrammet? Förslag: om att skriva och prata om naturvetenskap för unga. Medverkande Göran, Helen – fler? Tänkbar titel: »Måste allt vara sant?«. Samarbeta med förlag? Helen kollar med Alfabeta, och Bengt-Erik med Natur och Kultur därefter.

6) Förslag från Madeleine om att ordna utställning om illustrationer i facklitteratur för barn på Kulturhuset. Ida tipsar om forskaren Anette Almgren White som skrivit artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2/2014 om ekfraser. Fundera över tänkbara illustratörer/författare och tipsa Madeleine.

7) Missa inte artikeln i Svenskläraren nr 3 2014 av Madeleine: »Facklitteraturen skapar nya vägar till förståelse och språk.« Bengt-Erik medverkar i programmet »En bok, en författare« på Kunskapskanalen måndag 8/12.

8) Nästa möte fredag 9/1 kl 14–16 med fokus på bokmässan och seminariet på Nobelmuseet i februari. Beata kontaktar Calle om möteslokal Nobelmuseets kafé fungerar.

Johanna Pettersson antecknade

Nätverksmöte 2014-08-26

Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman, Anders Sundelin, Odd Zschiedrich, Ida Westin och Barbro Westlund.

1) Vi välkomnades till en för oss ny och ljus möteslokal av Nobelbibliotekets förstebibliotekarie Ida Westin och dess verksamhetsledare, tillika Akademiens kanslichef Odd Zschiedrich, som berättade om akademiens intresse för sakprosa inom området humaniora. Sedan 2007 delas ett essäpris ut. Bland tidigare mottagare finns Johan Asplund, Sven Lindqvist, Torsten Ekbom, Arne Melberg och Gunnar D. Hansson. Nu finns också en arbetsgrupp med både akademiledamöter och externa medarbetare med särskilt ansvar för bevakning av sakprosa. Från de aderton sitter där Tomas Riad, Anders Olsson och Sara Danius.

2) Vi välkomnade till Gläfs lektorn i läs- och skrivutveckling Barbro Westlund, som skrivit doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår (2013). Barbro skall vara med i Gläfs seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där också författarna Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge (moderator) sitter i panelen. Medarrangör: Natur & Kultur. Tid: 10–10.45 torsdag 25 september. I den högaktuella debatten om den svenska skolans försämrade resultat, jämfört med den kanadensiska som nu ligger bättre till, är Barbros jämförelser sprängstoff. I Kanada används bedömning av elevresultat som ett svar på hur undervisningen bedrivs och som ett styrmedel för lärarens vidare arbete. Det är också stora skillnader i arbetet med läsförståelse. Mängdläsning leder ingenstans om inte eleverna samtidigt får verktyg att förstå texter på djupet. Vi beslöt att vidare förbereda panelsamtalet via e-post mellan deltagarna i panelen.

3) Madeleine berättade om hennes och Johanna Petterssons utkast till uppdragsutbildning, en fristående kurs på Bibliotekshögskolan i om läsning av facklitteratur för skolbibliotekarier, lärare och rektorer. BHS samarbetar här med Pedagogiska sektionen inom högskolan i Borås.

4) Till nästa möte aviserade Madeleine sin idé om en utställning, t.ex. på Kulturhuset eller Liljevalchs, om bilden i boken. Detta som ytterligare ett sätt att visa sakprosans betydelse.

5) För det tidigare planerade samarbetet med Nobelmuseets föreläsningsserie på tisdagar diskuterades ett program med utgångspunkt hos Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, där pedagogik, skönlitteratur och sakprosa finns i ett paket. Möjlig rubrik: »Flyger Nils Holgersson fortfarande? Om författarrösten.« Önskningar om föreläsare: Prof. em. Birgitta Holm och Sara Danius. Anne kontaktar berörda genom museets Carl-Johan Markstedt, redan rutinerad gläfsare.

6) En grupp bildades för att planera ett seminarium i samarbete med Svenska Akademien fokus på skolan och läsning av sakprosa. Bland de närvarande anmälde sig Ida, Lena och Madeleine. Lena skriver ett första utkast som bollas i gruppen. Möte måndag 3/11 för att gå vidare. Madeleine sammankallande.

7) Nya Gläfsfoldrar delades ut. Tack till Sonja Hulth och Thomas Grundberg. De kommer med till bokmässan och vi uppmanar alla intresserade att beställa från Författarförbundets kansli för utdelning.

8) Vi diskuterade igen publikationer där vi kan sprida Gläfs tankar. Madeleine publicerar i Svensklärarnas Tidning lagom till bokmässan en artikel med rubriken »Varför är det viktigt att läsa och arbeta med sakprosa på lektionerna i svenska?«

9) Nästa Gläfsmöte bestämdes till måndag 1/12 kl 14 på samma ljusgård alternativt kuvösen på Nobelmuseet.

10) Till sist: I vårt samtal, och med Barbros forskningsrön som grund, har vi funnit att nästan mytiska ord som läslust och bokslukare bör problematiseras. Inte bara i ämnet svenska utan i alla ämnen bör lärare ha ansvar för att guida elever till en djupare, kritisk och engagerad läsförståelse. Därför behövs sakprosa i skolan. Därför behövs forskningsbaserat metodstöd till lärarna.

Sammanfattningen gjord av Anne Brügge