Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan

Anteckningar från Gläfs nätverksträff fredagen den 7 april 2017 i Författarnas hus

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson och Ghazi A. Khurshid.

1. Vi diskuterade möjligheter för Ghazis projekt att översätta några svenska läroböcker till olika hemspråk, för att ge alla elever likvärdigt studiematerial. Ghazi framhöll att bokprojektet löser ett litet problem (bristen på bra böcker och transparens i hemspråksundervisningen) för att egentligen lösa ett större (integrationen, skolans värdegrund, demokratin). Vilka förlag kan tänkas vara intresserade? Förlaget Nypon i Helsingborg ger ut bredvidläsningsböcker för barn på bl a arabiska och persiska och har därigenom kontakt med skolväsendet. Johanna skriver till förlagets chef.
2. Ghazi tar reda på hur många barn som har haft modersmålsundervisning de senaste åren.
3. Vi kan söka medel hos Lärarstiftelsen i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Madeleine tar på sig att formulera en ansökan, när Ghazi godkänner den skriver Gläfs nätverk under. Vad ansökan gäller är dels pengar till arbetet med översättningen, dels stöd till en del av utgivningen, om det krävs för att vi skall få förlag.
4. Vi bör kontakta kommunala språkcentrum, som betalar material för hemspråkslärare och fråga om deras tjänster. Bara i Göteborg finns 300 lärare i hemspråk. Det finns även en privat firma, Omniglott, som erbjuder friskolor, privata och kommunala skolor studiematerial och förmedlar lärare.
5. Projektet Fakta med klass: Till inspirationsdagen i Författarnas hus 21/4 för författare hade 15 anmälningar kommit in. Skolor får på hösten 2017 söka medel från Kulturrådet till Skapande skola för våren 2018. Där kunde vi komma in. Ingrid Remvall gör en mall till hjälp med boktryckningen för elever i projektet.
6. Sakprosaboken: Bibliotekstjänst tror inte på idén för sina läsare, dvs. biblioteksanställda. Vi måste rensa i författarlistan för att minska det tänkta sidantalet. Kanske kan vi ändå anpassa boken till de temaböcker som NoK ger ut. Vi får alla i sommarläxa att läsa Hva er sakprosa (2012) av Johan Tønnesson, professor i sakprosaforskning i Oslo.
7. Bokmässan: Fredag eftermiddag framträder Ingrid Remvall på Molnet för att berätta om Fakta med klass. Vi tar av SFF:s medel för att betala hennes resa Malmö–Göteborg, dock ej traktamente eller övernattning.
8. Nästa Gläfsmöte blir den 6 september kl 13–15 i Författarnas hus.

P.S. Bara några minuter efter att mötet avslutats inträffade terrorattentatet på Drottninggatan, nedanför vår öppna balkongdörr, innan vi hunnit ge oss av. Eftersom mötesanteckningarna inte skrivits rent förrän senare, följer här några uppdateringar:

Punkt 2: Ghazi har från Skolverket fått statistik om modersmålsundervisning i Sverige, gällande de tio största modersmålen. Utöver de tio finns 144 språk i skolorna. I början av maj skrev Madeleine till Lärarstiftelsen. Johanna fick också i början av maj svar från Nypon. Förlaget vill inte ge ut läromedel. Här är Skolverkets statistik [länk].

Punkt 5 och 7: Seminariet Fakta med klass var lyckat, men kanske bara fyra, fem deltagare var allvarligt intresserade av att arbeta med projektet. Det kommer däremot inte att presenteras på bokmässan, en naturlig följd av att Författarcentrum bojkottar mässan liksom flera av de berörda författarna. Det betyder att Gläfs inte som nätverk finns med i Göteborg i september, men flera medlemmar kan finnas på plats och t ex kontaktas via Facebook.

Antecknat av Anne Brügge

Anteckningar från Gläfs nätverksträff

Dag: 26 januari, 2017, kl. 11–13. Författarnas Hus, Stockholm

Närvarande: Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid, Helene Rundgren, Johanna Pettersson från kl. 12.00.

1. Verksamhetsberättelsen, ett utkast förelåg. Vi gick igenom och diskuterade visst innehåll. Bengt-Erik bearbetar förslagen och lämnar in.
2. Skolböcker i modersmål. Ghazi har i Gläfs lyft frågan om modersmålsböcker redan tidigt i höstas och skrivit en artikel om frågan i Svenska Dagbladet. Ghazi har också haft kontakt med Språkcentrum i Stockholms stad. Över mail har han lyft frågan och pekat på olika aspekter för att visa att det behövs ytterligare insatser för att utveckla modersmålsböckerna. Tyvärr har Språkcentrum inte hört av sig. Ghazi har även mailat den person i Stockholms kommun som är ansvarig. Inte heller där något svar ännu. I en kontakt med Skolverket svarar myndigheten att de inte har något specifikt med den modersmålsfrågan att göra. Även Språkcentrum, Solna kommun är kontaktad. De håller med Ghazi om den analys som han skrivit fram. Bengt-Erik har hört sig för med lärare om frågan och aktualiserade om UNESCO-rådet kan göra något. Gläfs undersöker den saken. Problemet blottlägger hur det ser ut med kurslitteraturen i skolan. Vi diskuterar hur man bäst åtgärdar. Även kontakt med utbildningsdepartementet diskuterades. Mer information nästa Gläfs.
3. Fakta med klass Kursen ”Fakta med klass” har försenats. Nu planeras kurser till slutet av mars början av april, med preliminär start 24 mars på SFF. Kursen blir startpunkt för projektet. Hemsida finns www.faktamedklass.se och ska fyllas på. Mötet diskuterade finansieringen av själva utbildningen, som gäller både författare och lärare vilka ska jobba med projektet. Utbildningen är en halv dag. Beslutade att höra med Arbetsförmedlingen om de kan finansiera. Oklart annars hur finansieringen kan gå till (Förbundet tillsammans med Natur & Kultur?). Kursavgift ska tas ut. Allt praktiskt om Fakta med klass ska finnas som information på hemsidan. Fakta med klass kan även arrangeras som seminarier på Nobelmuseet. Då är det viktigt att koppla arbetet till en aktuell nobelpristagare. Viktigt att skolans rektor är med på noterna och att lärarutbildningarna får information.
4. Gläfsseminarium på Nobelmuseet Det har diskuterats om ett Gläfs seminarium skulle planeras till våren, försommaren. Efter diskussion bestämdes att vi avvaktar till hösten.
5. Bokmässan Vi diskuterade ett 45 minuter långt seminarium med rubriken ”Måste det vara sant?” Vi bollade och luftade många idéer, fakta och talade om alternativa förklaringar inom naturvetenskapen. Hur göra världen begriplig för barn och när blir fabulerandet till skada för framställningen av fakta? Ett antal personer föreslogs delta och vi försökte formulera de inledande frågorna. Beslutade att Madeleine gör ett första utkast och skickar för synpunkter till ledamöterna som deltog i sammanträdet. Johanna Pettersson, som är skolbibliotekarie/bibliotekarie, föreslogs vara moderator för seminariet. Samt att om Gläfs får ok från bok&bibliotek då behöver nätverket ansöka om pengar från Förbundsstyrelsen för att genomföra seminariet.
6. Antologin Gläfs har skickat in ett bokförslag till BTJ: ”Sakprosa i skola och samhälle”. Bengt-Erik har inte hört något än. Vi avvaktar. Andra förlag att tänka på är Gleerups, Norstedts, Ordfront.
7. Övrigt NÄSTA Gläfs bestämdes till fredag den 7 april kl 13–15.

Rapporten är skriven av Madeleine Hjort

Anteckningar från Gläfs nätverksträff 27 oktober 2016 11–13 i Författarnas hus, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ghazi A. Khurshid och sista halvtimmen kansliets Susanne Steneros.

1. Minervas representant i Gläfs Ghazi A. Khurshid gav oss ytterligare exempel på tvivelaktiga inslag i de läroböcker i hemspråk som förekommer i svenska skolor, förmodligen okänt av såväl skolledare på de enskilda skolorna som hos Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet. Vi i nätverket håller med om att alla skolelever har rätt till likvärdig studielitteratur, som sätter språkutveckling i centrum och inte okritiskt tillhandahåller politisk propaganda. Vi vill gärna gå vidare med frågan, både inom SFF, tillsammans med SLFF, Sveriges Läromedelsförfattares förening, och gentemot olika utbildningssystem och profilerade skolpolitiker. Anne talar i första hand med Gunnar Ardelius om förbundets hållning samt med Annette Rosengren om Minervas planer i frågan, och tar upp det med SLFF.

2. Vår planerade antologi med arbetsnamnet ”Sakprosa i skola och samhälle” har fått nobben av Natur och kultur, men vi låter inte så lätt hejda oss utan går vidare till Bibliotekstjänst, som Lena Kjersén-Edman tidigare föreslagit. Anne vidarebefordrar Lenas kontakt till Bengt-Erik Engholm som tar kontakt. Vi kan samtidigt fundera på om något annat läromedelsförlag kan vilja hoppa på. Vi måste vara medvetna om hur copyrighten skall definieras i antologin. Får de medverkande författarna använda texten i andra sammanhang. Vad säger Btj om detta i fall de blir vår partner i projektet?

3. Fakta med klass. Vi är tacksamma att Katarina Kuick erbjuder oss att gå in i projektet som är hennes idé. ”Skapande skola” har 20 miljoner att fördela per år, pengar som sällan går åt, så där har vi chans att komma in. Nu finns domänen faktamedklass.se och skall fyllas med innehåll. Bengt-Erik Engholm, Katarina och Ingrid Remvall går vidare med tidsplan, t ex halvdagskurs för författare i januari, med inbjudan till kursen i december 2016. När skolorna (i mars?) lägger höstplanerna bör vi ha namn på författare som vill delta, gärna lokala författare för att minska skolornas kostnader. Vad skall skolorna betala? Vi följer rekommendationen, det är också vad FörfattarCentrum kräver för att förmedla. Det finns fördelar med att ha ett minimipris för ett projekt och förslaget är 12.000:-, och FC och SFF skall diskutera om det är rimligt. Den inledande kursen kan möjligen Gläfs bekosta, en föreläsare, tre timmar i SFF:s lokal. Vi kan be om lov att föra över något av höstens gläfspengar till januari, eller ev. äska mera. Kursen bör vara gratis, men med straffavgift för den som anmäler sig och uteblir.

4. Seminarium på Nobelmuseet. Katarina Kuick har skrivit presentationstext som museets pedagoger skall få. Det skall alltid finnas en pristagarkoppling till deras seminarier. Vi riktar oss till yrkesverksamma, lärare och skolbibliotekarier. Läsforskaren Barbro Westlund är intresserad av att framträda här, tillsammans med en skolbibliotekarie och någon mer. Ny kontakt på Nobelmuseet under Carl- Johan Markstedts tjänstledighet är Andreas Lundin.

5. Nobelbiblioteket har inte på ett tag haft någon representant i Gläfs. Magnus Halldin har lovat att höra med bibliotekspersonalen om någon vill vara med eller vara länk till nätverket.

6. Bokmässan. Refuseringsbrevet från NoK (se ovan) innehöll vänliga ord om samarbete i andra former och vi bestämde oss för att föreslå gemensamt seminarium på mässan utifrån bokförslagets kapitel 7, som var den del förlaget mest intresserade sig för: Konkreta tips för lärares användning av facklitteratur i skolan. B-E vänder sig till red. Eva Postrup om detta. Ghazi tar vår begäran om tid på författarscenen till Minervas nästa styrelsemöte. Susanne menade att det nog är möjligt att Gläfs kan få en tid utöver Minervas rutinmässigt tilldelade, om Minervas styrelse vill använda tiden till annat. Det tycks som om just denna sektion hittills fått för liten del av scenprogrammet.

7. Madeleine Hjort berättade vid förra mötet att Medioteket bland sina kringvandrande klassuppsättningar inte tillhandahåller facklitteratur. Bengt-Erik tar med sig frågan till sammanträde med Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) i december.

8. Susanne berättade att SFF nu vänder sig till FörfattarCentrum om att även fackförfattare bör bjudas in att presentera sig vid arrangemang där skolor möter författare för att få en överblick av möjliga författarbesök.

9. Susanne: Hädanefter ligger inte Gläfs under Minerva utan under NSG. Gläfs är ju i samma mån en angelägenhet för författare som skriver för barn och ungdomar. I verksamhetsberättelsen har Gläfs ett eget avsnitt. Vi bör lägga äskanden nu inför nästa års budget och, om vi söker lika mycket som för innevarande år, förklara varför årets medel inte tagit slut.

10. Bengt-Erik hör med sektionen för barn- och ungdomslitteratur, BULT, vem i styrelsen som i fortsättningen skall vara vår kontaktperson.

11. Anne har kontaktat SOM-institutet om jämförande undersökning av informationsinhämtning via internet och via böcker. Hon går vidare med frågan som ännu inte fått svar.

12. NÄSTA MÖTE bestämdes till 26 januari 2017 kl. 11–13. Anne bokar.

Rapporten skriven av Anne Brügge.

Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid och Katarina Kuick.

1. Bokprojektet Sanning och stil, Sakprosa i skola och samhälle.
Sedan vi träffades sist har en grupp gläfsare den 20 maj varit hos Natur och kultur och träffat Eva Postrup, och med henne satt runt ett långt bord även en rad andra förlagsredaktörer. Det var stor entusiasm för en bok om sakprosa och vi ombads göra ett förslag till innehållsförteckning. En synpunkt från förlaget var att vi i Gläfs kanske var för breda i valet av målgrupp. Efter en del mailande mellan oss under sommaren har nu Bengt-Erik skickat in vårt förslag och vi hoppas på snabbt svar. Blir svaret negativt går vi till ett annat förlag, Btj är en partner vi tidigare tänkt oss.
Boken kan bli kring 300 sidor. Vi tänker oss att den inte måste läsas från pärm till pärm, utan snarare erbjuder en meny att välja ifrån, beroende på läsarens behov, intresse och bakgrundskunskap.

2. Måste det vara sant? var en fråga som ställdes apropå bokens texter om fakta. Göran hävdade att det finns mycket som inte är sant, men ändå har en funktion! Vi vill fråga SOM-institutet om de har undersökt eller vill titta på hur stor andel information som nu för tiden går via nätet. Anne tar det.

3. Projektstöd för boken: Madeleine undersöker Salviusfonden – sista datum är i september. Beata hör med Svenska Akademien. Madeleine talade om att utmana Kulturrådets gränser genom att söka även om ett projekt inte alldeles passar rådets kriterier för stöd. Anne tittar på Gläfs räkenskaper och hur mycket som kan tänkas vara Gläfs, Minervas och SFF:s insats.

4. Ghazis debattartikel i Svenska Dagbladets e-upplaga om behovet av nyskrivna böcker för modersmålsstudier bör nu få en fortsättning med t ex en uppvaktning av Skolverket och då särskilt Språkcentrum, som har ansvaret för språkundervisning. Myndigheten bör ha kontroll över läroböckerna och skolledningar har rätt att veta vad de böcker som används i undervisningen innehåller. Ghazi anser att alla barn i skolan skall läsa samma läroböcker. Varför inte översätta 1–3:ans böcker till olika språk, eller göra en upplaga med en medförfattare på varje språk? I böckerna bör nyckelord finnas på båda språken, svenska och modersmålet. Anne kontaktar SLFF för gemensamt agerande. Bengt-Erik frågar någon sakkunnig om vilka förlag som ger ut böcker i svenska för invandrarbarn.

5. Fakta med klass heter Katarina Kuicks projekt som Gläfs vill vara med i. Se faktamedklass.se! Det handlar om att elever genom att själva skriva fackböcker under handledning av fackförfattare bättre skall förstå var fackböcker är. FörfattarCentrum har sagt ja till att förmedla författare. På bokmässan torsdag kl 12 har projektet 20 minuter på Litteraturscenen. Skapande skola-pengar finns i allmänhet för 3–4 författarbesök i varje klass. Frågan är om Gläfs kan betala en halvdagsutbildning för författare. Anne kollar, men först hör Katarina med FC om kostnader för en sådan dag, som kunde hållas i Författarnas hus.
Tidsplan: Utbildningsdag i höst, ut i skolor på vårterminen. Övriga i projektet: Ingrid Remvall och Peter Ekberg.

6. Seminarium på Nobelmuseet har legat länge på att göra-listan. Forskningssidan vill vi ha representerad av Barbro Westlund. Vi bollade namn på skolbibliotekarier för olika stadier, några på skolor med många språk bland eleverna. Bengt-Erik och Katarina gör en presentationstext av seminariet för Nobelmuseets ansvariga, med nobelanknytning till olika ämnespriser. Anne för det sedan vidare till Carl-Johan Markstedt.

7. Madeleine kom med tanken att Salviusfonden även kunde tillfrågas om Fakta med klass.

8. De cirkulationsbibliotek som finns i Stockholm har klassuppsättningar av böcker, men bara med skönlitteratur. Det ligger i Gläfs intresse att även facklitteratur finns med där, påpekade Madeleine. Skolbibliotekscentralen heter numera Medioteket.

9 Nästa möte föreslogs till 27 oktober. Anne bokar hos Susanne.

Antecknat av Anne Brügge

Plats: Författarnas hus
Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ghazi A. Khurshid, Lena Kjersén Edman (t o m punkt 5, och i ett PS) och Katarina Kuick.

• Vi började med en presentationsrunda, eftersom Ghazi, ny representant för Minervas styrelse i Gläfs, var med för första gången och vi hade Katarina Kuick som besökare.
• Katarina berättade om sitt projekt »Fakta med klass«, där elever får skriva egna böcker som trycks i ett litet antal exemplar, varav ett till skolbiblioteket. Hon vill utvidga projektet genom att involvera flera fackförfattare. Katarina rekommenderar Toura Hägnestens blogg: pedagogstockholmblogg.se – där finns Adrienne Gears föreläsningar för lärare om att läsa och skriva faktatexter i skolarbetet. I ett mail från Madeleine Hjort hade vi titlarna på Gears böcker: Att läsa faktatexter och Att skriva faktatexter, båda från N&K. Så beskrev Katarina sitt arbete på Hällby skola, vid Eskilstuna, där femteklassare lärt sig metoder för faktainsamling, källkritik och presentation liksom det praktiska kring korrektur och tryckning. Vill Gläfs dela detta projekt med Författarcentrum? De närvarande fann det intressant och passande för Gläfs, kanske också ett ämne till ett tisdagsseminarium för lärare och skolbibliotekarier på Nobelmuseet. Beslut: Katarina och Bengt-Erik samsas om en presentationstext för Nobelmuseets seminarieproducent, Anne kontaktar museet med förslaget. Vi föreslår en panel med en skolbibliotekarie, initiativtagaren Katarina och för teori och bakgrund forskaren Barbro Westlund.
• Ghazi tog upp frågan om tvåspråkighet och modersmålsundervisning för skolbarn. Han undrade om skolverket vet vilken dålig kvalitet läroböckerna har? De är gjorda utomlands i en kontext som är mycket olika barnens vardag i Sverige. Ofta har de patriotiska och nationalistiska inslag, genomsyras av gammaldags värderingar och är uppfostrande på ett sätt som inte uppmuntrar till samtal eller kritik. Barnen borde i stället få arbeta med böcker skrivna i Sverige och översatta till det språk barnen behöver djupare kunskaper i. Här finns en lucka för förlagen att fylla. Vi diskuterade hur vi i nätverket kan hjälpa till med redigering av en debattartikel, som kan tryckas under pseudonym pga sakens politiska känslighet. – Vi talade också om Internationella biblioteket och möjligheten att få stöd därifrån. Kanske har de även dessa föråldrade läroböcker i olika modersmål.
• Bokmässan: Ännu inget besked om vårt seminarium »Varför är himlen blå«. Bengt-Erik rapporterar via e-post till alla.
• Antologi med texter kring Gläfs intresseområde: Bengt-Erik har hört med Lawen Mohtadi på NoK, som tackat nej för sitt förlags räkning. Kanske skulle vi tydligare beskriva den bok vi tänker oss. Anne ber Johanna skriva tankarna kring projektet, skickar till Bengt-Erik som putsar och kontaktar N&K:s läromedelsavdelning. Lena påminner om att BTJ efterlyser texter, men vi väntar med den kontakten tills vi fått svar från rätt avdelning på NoK.
• Tillbaka till Bokmässan. »Opåhittat, sakprosa i skolan«, samtal mellan en förläggare, en pedagog och en skolbibliotekarie, en 20-minutare för torsdagen. Alf på FC har fått förslaget, i juni bestämmer de vilka program som väljs ut.
• Gläfs hemsida. Förra gången talade vi om att det borde finnas tips på bra fackböcker för skolan. Anne kan på facebook uppmana Gläfs vänner att skriva tips på facebook. Sedan kan tipsen samlas till en flik på hemsidan.
• Hur var det med Nyköpings bibliotek? Anne följer upp kontakten.
• Mötet är över och vi tyckte alla att vi fick intressanta nya idéer och ny energi.
• Ett PS kom in från Lena med förslag på bibliotekarie till ett nobelseminarium: Sandra Janrell, bibliotekarie i Växjö på det skolbibliotek som för tredje året i rad utsetts till landets bästa. Lena erbjuder sig att kontakta henne. – Lena hade också namnet på en prisbelönad bibliotekarie på Internationella biblioteket. Vi hade nämnt Larry på mötet. Rätta namnet är Lawrence Lempert. Han kan nås på biblioteket fram till juli 2016 då han går i pension.

Vid datorn: Anne Brügge

Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00
Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Bengt-Erik Engholm, Carl-Johan Markstedt, Göran Grimvall, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

1. Bokmässan. Bengt-Erik och Helen har diskuterat seminarieidéer med Bonnier Carlsen och Natur och Kultur med Jonathan Lindström eller Lotta Olsson som moderator. Seminariet äger rum på torsdag 22/9 och målgruppen bl a lärare. Rubrikförslag ”Är himlen blå och går solen upp?” Det blir ett samarrangemang mellan Bonnier Carlsen, NoK och Gläfs. Detta är inskickat idag, och vi har fått besked på sittande möte att det blir ett 45-minuter seminarium. Göran, Bengt-Erik, Helen, Johanna och moderator medverkar.

Förslag till Litteraturscenen ska komma in i juni. Idéer sedan tidigare:

• Böcker mellan hyllorna – den genreöverskridande boken.
• Fackläsning som kollektiv verksamhet.
• Samverkan mellan text och bild. Vi fastnar till slut för detta förslag:
• Opåhittat – sakprosa i skolan (förlag, lärare och bibliotekarie om vilka böcker som finns och saknas). Anne kollar med Alf. Förslag på personer: Lawen Mohtadi, Johanna och ev någon lärare från Snösätraskolan. Johanna kollar med Elisabeth på Snösätra. Ev kan NoK ha förslag på lärare.

Hur kan vi mer närvara på mässan? Monternärvaro t ex hos Svensk biblioteksförening? B-E kollar med dem. På sikt skapa en folder med konkreta tips på hur man kan arbeta med facklitteratur. Kanske en uppgift för Madeleine. Anne kollar med henne.

2. Samtal om barnlitteratur på Olles hörna, Grindsgatan 52 ikväll 10/3, denna gång om facklitteratur för barn. Helen och Bengt-Erik deltar. Olles hörna ordnar träffar kring barnkultur några gånger per termin. Mårten Sandén är en av dem som arrangerar.

3. Hemsidan borde ha en tipssida om bra sakprosa att använda i undervisningen. Vi skulle kunna skicka ut blänkare på facebook om tips. Och vi kan själva naturligtvis lämna tips.

4. Bengt-Erik har fått förslag på samarbete från Katarina Kuick om ett skapandeskola-projekt med arbetsnamnet Fakta med klass. Det handlar om att författare besöker en klass och lär dem att skriva en faktabok, då förf går igenom processen i flera steg. Ev start hösten 2017. Detta skulle kunna finnas med i presentationer på kulturutbudsdagar runt om i landet under våren 2017. Vi behöver skapa en modell att presentera. Katarina bjuds in till nästa möte för att berätta mer.

5. Antologin. Vilka förlag är bäst när det gäller målgruppen lärare och skolbibliotekarier? Btj eller Nok i serien Lärare lär, Gothia? Vi behöver förtydliga vad som skiljer vår idé från annan pedagogisk litteratur. Ska alla skolstadier inbegripas? Bengt-Erik kan fråga Lawen Mohtadi om rätt väg att gå.

6. Förslag om att arrangera Nobelseminarium om reportaget i sakprosasammanhang och koppla till Aleksjevitj. Calle frågar Jeanette.

7. Sanning och stil. Seminarium i börssalen 16/3 10–14.30. Anne medverkar m fl.

8. Nästa möte. Förslag tisdag 26 eller onsdag 27 april. Calle kollar Pax.

Antecknat av Johanna

Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00

Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Lena Kjersén-Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Pelle Eckerman, Stefan Strömberg, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

Mötet inleddes av att Göran Grimvall framförde ett tack för blommorna vi skickade hem till honom efter hans stroke, och han berättade om vad som hänt och svarade på våra frågor.

BOKMÄSSAN
1. Vi beslöt att gå vidare med seminarieförslaget från i fjol, med titeln ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer”. Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren tar tag i det, tittar på deltagare, stramar upp innehållet mer mot skolan och kollar med samarbetspartner, dvs förlag.

Vi diskuterade även andra förslag till seminarier:

2. ”Läs mellan raderna”. Innehåll: hur man läser facklitteratur med de nya läsmetoderna i skolan, och vad som händer när man läser sakprosa. Är bara skönlitteratur underhållande?
Johanna Pettersson tipsade om forskarna i Karlstad som jobbar runt de här frågorna, Mikael Tengberg och Christina Olin-Scheller. Johanna funderar vidare.

3. ”Böckerna utan hyllor”. Om genreöverskridande litteratur, den berättande faktaboken.

4. ”Fackboksläsning som kollektiv aktivitet”. Hur fungerar det att läsa sakprosa tillsammans på samma sätt som man läser skönlitteratur? Johanna funderar även på detta och söker rätt på exempel, nyheter och forskning.

5. ”Skolbibliotekarien – en outnyttjad resurs”. (Förlåt: titeln är mitt förslag nu i stunden.) Hur arbetar en skolbibliotekarie: samarbetet med lärare, en aktiv roll i skolan. Hur vill en skolbibliotekarie jobba? Vad tycker eleverna om skolbiblioteket och vad det ska vara bra till? Deltagare från Hjulsbroskolan i Linköping som i år utsågs till årets skolbibliotek av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Elever från Linköping eller någon skola i Göteborg.

Kanske kan några av dessa förslag slås ihop, men vi kan fundera vidare med dessa anteckningar som grund. Vilka av förslagen passar som seminarier på Litteraturscenen och vilka passar bättre som ”öppna” seminarier.

Anders Sundelin kollar med FC/SFF om när förslag till program på Litteraturscenen ska vara inne, och han kollar även när Mässan vill ha in övriga förslag.

EKONOMI – BUDGET
Gläfs hade sökt 25.000 kronor från Sveriges Författarförbund för verksamheten under 2016, men förbundsstyrelsen skickade tillbaka den ansökan med önskemål om en tydligare budget. Den ska in till AU inför mötet den 18/1.
Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge tar tag i det.

ANTOLOGIN
Tanken på en antologi med temat ”Sakprosan i skolan” kom åter upp på bordet.
Grunden är att vi vill samla ihop tankar och resultat från vårt projekt ”Läsfrämjande och boksamtal med fokus på facklitteratur”.
Målgruppen är lärare och skolbibliotekarier och boken ska innehålla texter om att läsa och skriva sakprosa, inspiration till hur man kan närma sig svåra ämnen som religion, och innehålla praktiska exempel runt hur man väljer texter att arbeta med, hur man samtalar om texter, med mera.

Göran berättade om ett antologiprojekt som Skolverket arbetar med. Den antologin ska innehålla kortare texter kopplade till de olika skolämnena och har som förebild bild- och litteraturantologin Lyckad nedfrysning av herr Moro som delades ut gratis till niondeklassare och gymnasieelever i Stockholm 1992.

Vi diskuterade frågan om förlag, och vikten av att ha ett förlag med sig redan från början.

Vi beslöt att Johanna Pettersson skissar på ett upplägg/en sammanfattning och mailar ut sina tankar till oss i januari. När upplägget är klart går vi vidare till förlag och förslag på tänkbara är BTJ och Natur och Kultur.

Vi beslöt att under våren ordna ett seminarium för att ”komma igång”, knåda tankar, klämma fram ämnen och innehåll, och hitta fler bidragsgivare, alltså författare.
Vi diskuterade plats och Lena Kjersén-Edman föreslog Stadsbiblioteket och Rotundan. Hon föreslog även att det vore önskvärt med en bokutställning med bra sakprosa i samband med seminariet.

Förslag från Pelle Eckerman att antologin även bör få en plats på nätet, där kompletterande texter kan läggas in och kommenteras.

ÖVRIGT
Stefan Strömberg tipsade om en bra och passionerad lärare som kan komma väl till pass i något sammanhang: Catarina Svensk vid Botvids gymnasium.

NÄSTA MÖTE
Blir den 10/3 14.00–16.00. Plats meddelas senare, men tipset är att det blir samma ställe som idag.

Bengt-Erik Engholm

Närvarande: Katarina Bjärvall, Anne Brügge, Pelle Eckerman, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman och Stefan Strömberg

1. Vi beslöt att skicka blommor till flitiga gläfsaren Göran Grimvall på tillfriskning.

2. Nya i gruppen, Pelle och Stefan hälsades särskilt välkomna.

3. Madeleine rapporterade om Gläfs lyckade seminarium på Börssalen. Hon sammanfattade att Svenska Akademien nu valt att satsa på sakprosa. Några av ledamöterna inklusive Sara Danius, ständig sekreterare, har bildat en grupp som bevakar just sakprosan. Satsningen märktes också genom att Akademien tillsköt ekonomiska medel till Gläfs seminarium och att Peter Englund medverkade i det introducerande samtalet. Så nu är det slut med det gamla argumentet som Akademien använt under många år att bra sakprosa betraktas som skönlitteratur.

4. En artikel om faktaböcker för barn diskuterades. Lena kontaktar Bengt-Erik Engholm som har kontakter på gång angående publiceringen. Vi skall inte glömma att fackförfattare också skapar inom seriegenren.

5. I samband med en eventuell utställning på Gläfs initiativ om hur text och bild samverkar i fackböcker för barn tipsade Madeleine om Jesús Alcalás artikel i Ystads Allehanda om rasifiering och vithetsnormer och hur de tillämpas på biblioteken och en utställning på Moderna Museet i Malmö där man vid några målningar av Dardel klistrat ursäkter till målningarnas innehåll. Alcalá varnar för att rädslan att trampa fel kan göra att vi avstår från möten och konfrontationer som kan vara nödvändiga och berikande.

6. Katarina, som för dagen representerade Minervas styrelse, nämnde att hon skrivit många artiklar för olika lärartidningar. Vilken bra kontakt för oss! I efterhand kan tilläggas att en titt på hennes hemsida innehåller mycket av intresse i Gläfs riktning.

7. Hur skall vi gå vidare efter vår läspedagogiska pionjärinsats? En antologi uppställd efter ämnen? Idén kom upp att ansöka hos Kulturrådet för en serie författarseminarier i olika ämnen för att undersöka behoven. Lena framhöll att skön- och facklitteratur borde kombineras i lässamtal. Katarina Lyckens Rüters arbete med ”det flippade klassrummet” nämndes. Lena påminde om idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som skrivit om att religionsämnet behöver extra uppmärksamhet idag. Kanske vår gläfsare Barbro Westlund med sina kontakter hos NoK kan gripa in.

8. Läslovet. Titta på deras egen hemsida, manar Bengt-Erik Engholm efter att ha hört att vi på mötet var rätt förvirrade i frågan. Från att ha varit en kommersiell kampanj har nu så många anslutit sig att det mer blivit en gräsrotsrörelse med Läsrörelsen som ägare av projektet, men varje instans eller del i nätverket gör sina aktiviteter. Och SFF:s bevakare har fått in på hemsidan att deltagande upphovspersoner skall ha betalt enligt gängse tariff. De (Gunna Grähs och Bengt-Erik) har också fått igenom att det är lustläsning av alla genrer som rekommenderas, inga höstlovsläxor! Att höstlovet blir kulturlov är förstås positivt. Dock påminner B-E om att rörelsen vill få barn att läsa, medan det större problemet är att vuxna, särskilt män, läser för litet och att föräldrar läser allt mindre för sina barn. Där behövs projekt!

11. Barbro Westlund som inte kunde komma, har skickat med tips på intervju i Läs, Akademibokhandelns tidning, där hon talar om betydelsen av att läsa faktatexter. Hennes nya bok Aktiv läskraft, för mellanstadiet, kom nyligen ut.

10. Nästa träff: 16 december kl. 14–16 på Nobelmuseet, Stortorget i Gamla stan.

Vid anteckningsblocket: Anne Brügge

Plats: Författarnas hus, Drottninggatan 88 B, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, Susanne Steneros (punkt 1) och Barbro Westlund.

1. Susanne som är Minervas och Gläfs ombud på författarförbundets kansli hade med sig en resultatrapport, som visade att vi håller oss innanför ramarna. De kostnader vi hittills haft gäller ett nätverksmöte och Selma Lagerlöfseminariet på Nobelmuseet. Vi kommer att behöva bekosta teknik i april hos Svenska Akademien på Gläfs seminarium, som för övrigt sponsras av Akademien. Susanne berättade också att 47 personer hittills har anmält sig till seminariet. En bra siffra och vi har plats för cirka det tredubbla. Samma dag har SFF en kurs. Bengt-Erik ställde frågan om rutiner för att undvika krockar, och Susanne hoppades på bättre kommunikationer om detta framöver, även om det kan vara svårt att anpassa datum, när flera organisationer är inblandade, som just i Gläfs.

2. Madeleine redogjorde för läget inför seminariet 27 april. Dagens program, en omfattande apparat av inbjudningar riktade till våra målgrupper, praktiska detaljer som teknik för bildvisning och enklare fika, som kommer att dukas upp i Akademiens trapphall av personal från Nobelmuseets bistro. Barbro Westlund och Johanna Pettersson, som kommer att framträda, berättade kort om sina anföranden. Idén om bokbord har övergivits av praktiska skäl. Vi menar att det är svårt att göra ett rättvist urval för ett litet bokbord och för bökigt och arbetskrävande att arrangera ett stort. Vi diskuterade hur vi var och en genom våra kontakter kan sprida inbjudan till ännu fler individer och grupper, till facebookvänner och bokbloggare.

3. Barbro visade sin nya bok Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse. Den är ämnad för högstadiet och ingår i Natur & kulturs serie Lärare lär. Det gör även Adrienne Gears Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och reflekterande läsning (övers. Birgitta Önnerfält). Aktiv läskraft är ett begrepp som Barbro uppfunnit. Det innebär enligt bokens baksida att läraren hjälper eleverna att bli medvetna om och ta till vara kraften i sitt eget tänkande när de läser. I boken finns konkreta förslag på hur läraren kan omsätta teorier om läsförståelse i praktiken.

4. Gears bok om att läsa faktatexter kommer att presenteras vid Natur & kulturs läskongress 24 april (det är fullbokat och kö till restplatser som kan uppkomma).

5. Bengt-Erik berättade om ”Läslovet”, från början ett initiativ från Bonnier Carlsen och Akademibokhandeln, som hade en annonskampanj om läsning inför höstlovet. Det är inte samma sak som de kommunala aktiviteter som har kallats Kulturlovet. Många instanser har hakat på, framför allt förlag men också t ex Junibacken, Fryshuset, Lärarnas riksförbund. Upphovsrättsorganisationernas representanter (från Gläfs, Bult – dvs Barn- och ungdomssektionen i SFF – och Föreningen Svenska Tecknare) har nu bestämt sig för att inte sitta med i arbetsgrupper och jobba gratis eller på förbundens bekostnad, men finns med i utkanten och bevakar planering och genomförande, så att författare och tecknare får rimliga villkor. Läslovet har tagit fram en logga. Nästa steg är att göra en programförklaring, fylla loggan med innehåll.

6. Bok- och biblioteksmässan i september. Helen Rundgren och Bengt-Erik fortsätter planeringen och väntar just nu på förlagets synpunkter på våra förslag om medverkande i panelen och moderator. Göran lyste upp vårt möte med smakprov på sina frågeställningar, som kommer upp på vårt program, eller inte. Bröd lägger man i påse för att det inte skall ta åt sig vätska från luften! Stärkelsen i brödet reagerar på vätska genom att bilda kristaller och alltså hårdna, har forskare kommit fram till.

7. Madeleine meddelade att hon avslutar sitt mångåriga ordförandeskap i Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG), men sitter kvar i SFF:s biblioteksråd. Sveriges biblioteksförening kommer att ta över huvudmannaskapet. Författarförbundets representant är nu vald av förbundsstyrelsen, det blir vår gläfsare Bengt-Erik. Författaren Mårten Sandén sitter där också men som representant för Barnboksakademien.

8. Vi klarar de planerade aktiviteterna, och bestämde oss för att vänta med nästa nätverksträff till efter bokmässan. En idé som Madeleine kommit med är en programpunkt – kanske även en utställning – om samspelet mellan text och bild i fackböcker för barn och ungdomar.

Välkomna 7 oktober i Författarnas hus kl 13–15!

Antecknat av Anne Brügge