Nätverksmöte 2012-08-23

Närvarande: Beata Arnborg, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, och med anteckningsblocket: Anne Brügge.

  1. Mötet i april. Konstaterades att det aldrig gick ut något protokoll från förra mötet. Trots detta fick Anne förnyat förtroende att dokumentera dagens samtal. Den 17/4 deltog Sonja Hulth, Erik Mellgren, Beata, Madeleine och Anne. Monika Johansson hade skickat ett förslag på talare vid vårt kommande seminarium: Mats Dolatkhah som skrivit avhandlingen Det läsande barnet.
    Se http://bada.hb.se/handle/2320/9306
    Beata och Sonja fick i uppdrag att skriva i Författaren om vårt pågående projekt om metoder för samtal med elever om fackböcker. Det blir ett helt uppslag om Gläfs i utgåvan som kommer till bokmässan. Sonja tog på sig att kontakta Respons, ny tidskrift för recensioner av fackböcker. Bokmässan planerades.
  2. Hemsidan. Thomas Grundberg som inte kunde komma på augustimötet har hälsat att han skall ändra till ett system där flera kan arbeta med sidan. Kanske WordPress framöver.
  3. Respons. Sonja har hälsat att kontakten med tidskriften är på gång. Det handlar bl a om att påminna dem om att även fackböcker för barn och ungdom bör uppmärksammas! Beata informerade om att Respons bara kommer att leva vidare om den blir livskraftig och står på egna ben. Det är alltså viktigt att tidskriften, som flera av oss läst och uppskattar, får prenumeranter.
  4. Bokmässan. Madeleine och Johanna berättar på författarscenen om Gläfs och vårt pilotprojekt kl 14, fredag 21 sept. Minerva har panelsamtal om ljudvågor, om att skriva om musik och tonsättare 14.20-15 samma dag. Gläfshunden av kartong följer med till Göteborg plus foldern.
  5. Anne ger förnyat löfte att kontakta Peter Englund angående Akademiens förhållande till fackböcker och ev. deltagande på seminariet 2013.
  6. Seminariet 2013. Göran kontaktar KVA:s skolgrupps Dan Larhammar, medicinare mot pseudovetenskap, angående en 30-minuters på seminariet. Johanna skall ta upp med Monika om Anna Lund som disputerat på barns informationssökande. Vi tror att nätverkets Erik H. Mellgren är en bra talare på författarsidan, och så behöver vi kanske någon som skriver för äldre barn. Madeleine får formulera rubriken för ett inslag om vårt projekt om samtal med elever om fackböcker. Vi behöver gå ut tidigt på vårterminen med bred inbjudan, och särskilt till regionens skolbibliotekarier, lärare, författare osv.
  7. Frågan ställdes hur det gick med våra förslag till uppsatsämnen för BHS, t ex utvärdering av Linköpings skolbibliotekssatsning. Avvaktar Monikas svar!
  8. Nobelmuseets seminarieserie. Anne skall höra med Calle om vi, vilket nämnts tidigare, får ha en Gläfskväll där denna eller nästa termin. Han är länken till arrangören av serien.
  9. Dagens huvudämne, äntligen: Skolprojektet om läsning och samtal. Roligt att höra Madeleine entusiastiskt rapportera om det intresse projektet väckt på skolorna. Kontakten har gått via Medioteket som inbjöd skolbiblioteken. Sex klasser på tre skolor är nu med och det är skolbibliotekarier som är projektledare på plats. De har alla konstaterat att det arbetas alldeles för litet med fackböcker! Nu kopplas vårt projekt till skolornas värdegrunder och läroplanen.
    • I Eklandaskolan, Mölnlycke, med många invandrarbarn håller Gläfs egen Johanna Pettersson i det hela, med två nior och en åtta. Deras fokus ligger på identitet, ursprung, och vad som kan göras med essäformen. Utöver våra förslag lyfter de fram Alexandra Pascalidous bok Taxi. Niorna har tidigare arbetat med det koloniala arvet, vilket gör fortsättningen naturlig.
    • På Södermalmsskolan deltar en engelskklass och två andra i åk 9. De fokuserar på enskilda människoöden och skall avsluta projektet med ett reportage på skolans digitala medier.
    • Snösätraskolan i Rågsved med över 100 språk i farten deltar med åk 5 skall framför allt arbeta med Ylva Herholz Tysklands bleka barn. På projektets bekostnad får skolorna på slutet besök av författare.
    • Madeleine skall intervjuas av en journalist från Skolverket som skall publicera intervjun på deras hemsida.
    Efter projektets genomförande skall förstås en utvärdering göras och vi får fundera på vad som sedan skall hända: Mer pengar, fler skolor som kan gå vidare på egen hand med våra erfarenheter som grund? Det blev inte en referensgrupp till projektet, som vi planerade i vintras. Tiden och pengarna räckte inte till.
  10. Nästa möte med Gläfs blir den 11 oktober kl 13.15 på Nobelmuseet i Stockholm. Seminariet skall då schemaläggas och ekonomin ses över.

Antecknat av Anne Brügge

Nätverksmöte 2012-02-09

  • Catrin Eriksson hälsas välkommen som ny medlem i GLÄFS. Catrin berättar att i Linköping har 10 skolbibliotekarier som är intresserade av facklitteratur gått samman i en grupp.
  • Madeleine föreslog en professor i litterär gestaltning kopplad till sakprosa. I Norge finns två sådana professurer. Gruppen beslöt att det är viktigt att ta del av erfarenheter om hur de gått tillväga där för att få universiteten intresserade och hur finansieringen gått till.
  • Gläfs har fått 75 000 kr från Lars Salvius-föreningen för att tillsammans med lärare och bibliotekarier utveckla litterära metoder för samtal om facklitteratur. Detta arbete ska enligt ansökan börja i april och vara färdigt månadsskiftet november–december. Madeleine presenterade ett förslag om hur arbetet kan gå till. Hon utsågs som ansvarig för projektet och kommer att genomföra det tillsammans med lärare och bibliotekarier samt Medioteket. I inledningsskedet avgränsar vi oss främst till högstadie- och gymnasieskolan. Tillsammans med undervisande personal tas teman fram där två eller flera fackböcker visar på olika perspektiv.
  • Fler teman och titlar efterlystes och gruppen uppmanades att komma med förslag. Tanken är att vi ska bygga en bank av teman. Thomas efterfrågade också översatt facklitteratur, vilket naturligtvis också ska ingå. Vi var överens om att det är viktigt att använda det som finns i biblioteket.
  • Carl-Johan påpekade att det är viktigt med konkretisering, lärare och bibliotekarier behöver hjälp i hur man närmar sig texter. Gruppen behöver få fram någon slags metodik om hur man kan samtala om facklitteratur. Tillgängligheten nämndes också, ofta har ämneslärare egna bibliotek och är inte vana vid att samarbeta med biblioteket. Här utbröt en livlig diskussion om olika metoder och läspedagogiska strategier.
  • I anslutning till diskussionerna om metoder påpekar Göran att det är intressant att fundera över vad läsning är. Han menar att naturvetenskapliga texter ofta kan vara enklare och koncisare i artikelform, det kan vara en fördel att presentera dessa istället för en bok. Även artiklar tillgängliga i fulltext på nätet samt e-böcker bör ingå i projektet. Madeleine menar att naturligtvis kan olika typer av medier ingå och att de som kommer att delta från fältet bör få ha synpunkter om detta.
  • Utvecklingsarbete tar tid! Madeleine vill att vi utser en arbetsgrupp för projektet. Arbetsgruppen ska vara ett bollplank och slipa på idéer och bidra med reflektion. Till arbetsgruppen utsågs Carl-Johan Markstedt samt en skolbibliotekarie i Catrins grupp som ska tillfrågas. Till förslaget presenterades en budget för projektet. Gruppen beslutade att vi kan arbeta utifrån förslaget. Projektet ska slutredovisas med en rapport där tillvägagångssätt och genomförande beskrivs. Bibliotekariers och lärares erfarenhet är viktig att dokumentera. Denna rapport kan sedan utgöra underlag för ytterligare ansökningar samt presenteras vid seminarier och mässor.
  • GLÄFS-seminarium: tidigast våren 2013, men troligast hösten 2013. Förslagsvis kommer seminariet att förläggas till Borås onsdagen före Bok- och Biblioteksmässan. Seminariet ska vända sig till bibliotekarier och lärare med olika perspektiv på läsning och arbete med facklitteratur för barn och unga samt goda exempel från yrkesverksamma om hur man framgångsrikt kan arbeta med olika strategier för läsning av facklitteratur. Teorier om läsning och läsvanestudier bör presenteras och diskuteras. Samarbetspartner behövs för finansiering. Förlagen kan vara sådana, Carl-Johan har tidigare haft erfarenhet av detta. Även Skolbibliotekslyftet som har medel från EU diskuterades. Möjligen skulle seminariet kunna ingå i Skolbibliotekslyftets senare del.
  • Carl-Johan avslutar med att berätta om Nobelmuseets forskningsseminarium som är öppna för allmänheten. Där presenteras forskning i ca 30 minuter och därefter sker ett samtal med en opponent. Här kan vi medverka med forskning om läsning av facklitteratur men också forskning i ett vidare perspektiv, t ex läsning förr och nu.

Nätverksmöte 2011-11-17

  • Madeleine Hjorth har ansökt om medel hos Lars Salvius-stiftelsen för att skapa metoder för att tala om facklitteratur (med exempel från metoder att prata om skönlitteratur som redan finns och är etablerade).
  • Anne Brügge påminde om att den statliga litteraturutredningen föreslagit regeringen att stödja läsfrämjande åtgärder 2012 och att det var viktigt att vi fick del av det stödet.
  • Initiera forskning om facklitteratur. Monika Johansson åtog sig att framföra våra idéer på bibliotekshögskolan inför vårterminen då studenterna väljer ämnen för examensarbeten. Ett exempel på ämne har vi tidigare talat om: Jämföra hur fackböcker används i skolan i andra europeiska länder.
  • Jöran Enqvist tipsade om möjligheten att utlysa en tävling för bästa uppsatsen om fackböcker.
  • Madeleine föreslog att vi även skulle vända oss till svensk biblioteksförening i bland annat denna fråga, eftersom de brukar uppmärksamma Årets uppsats. Jöran hänvisade även till Monica Reichenbergs lilla studie Om textsamtal och svaga läsare (hämta som pdf). Hon har även skrivit Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet (2008).
  • Anne berättade att Norge redan har två professurer i sakprosa och tyckte att Gläfs borde verka för att Sverige borde få åtminstone en. Hon ansåg att vi skulle gå direkt till staten och universiteten. Madeleine trodde mer på att gå till olika forskningsstiftelser, men underströk att det är viktigt att vi vet vad vi vill, till exempel till vilken fakultet en sådan skulle vara knuten. Även Monika ansåg att det var viktigt; att som i Norge knyta den till litteraturvetenskap kan också betyda att det återigen blir fokus på skönlitteraturen, något hon har erfarenhet av från bibliotekshögskolan.
  • Göran Grimvall upplyste om att en professur kostar 2 miljoner om året, och tyckte att det var viktigt att diskutera lärosäte. Lärarutbildningar, estetiska utbildningar eller tvärvetenskapliga utbildningar nämndes. Anne talade om att yngre lärosäten kan vara mer öppna för nya vägar och föreslog Södertörns högskola eller Umeå. Jöran trodde ett det kunde finnas ett intresse för detta vid Örebro universitet.
  • Göran tog upp den nya läroplanen för skolan som bland annat föreskriver teknik på alla stadier samtidigt som det inte finns några utbildade lärare. Det kommer att betyda att tekniken tas om hand av slöjd- eller fysiklärare och får ett konkret innehåll, samtidigt som teknikämnet i så hög grad bygger på vår förmåga att ta till oss information och en övergripande förståelse för gränsvärden (En parallell – geografiämnet reduceras till att vara handla om våra städer). Vem ska fylla detta vakuum? Monika framhöll att informationskompetens innebär att man både kan ta till sig information, gallra samt sända vidare till andra.
  • Gläfs seminarium: Beslutades att det tidigast kan hållas hösten 2012. Eventuella platser diskuterades, Göteborg, Stockholm, Linköping. Ett rubrikförslag att fundera på: ”Den sanna litteraturen”.
  • Johanna Pettersson tog upp Gläfs hemsida: Hur ofta ska den uppdateras? Kan den vara öppen? Svaret blev ofta och Thomas Grundberg skulle se till att den blev öppen så att vi alla kan göra inlägg.
  • Var och en ska till nästa möte lämna åtminstone en bra inledningsmening till en fackbok, en utmaning Johanna skrivit in på Gläfs facebooksida.

Nätverksmöte 2011-08-18

  • Gläfs har fått ett igångsättningsbidrag från Sveriges Författarförbund.
  • Fredag den 23 september kl 14.30 presenteras nätverket Gläfs på Litteraturscenen på Bok & Bibliotek i Göteborg. Anne Brügge leder samtalet.
  • Diskuterades nya grupper som kan vara intressanta att involvera. Mötet beslöt dock att avvakta och i stället inrikta krafterna på innehållet samt på utformning av och stöd till bokprat om facklitteratur.
  • Planering av Gläfs-seminarium våren 2012. Gruppen var enig om syftet, nämligen att nå skolan, skolbibliotekarier, lärare och skolledare för att få dem att reflektera över användningen av fackböcker.

    Inför seminariet är det viktigt att
    – främja fackbokens ställning
    – hålla en positiv ton för att entusiasmera deltagarna
    – lägga tid och kraft på att nå rätt publik
    – välja rätt tidpunkt så att skolpersonal kan delta

Nätverksmöte 2011-05-11

  • Nya representanter/organisationer att dra in i arbetet: förläggare, läsfrämjarforskare, fackförfattare för barn, vetenskapsjournalister, Nobelbiblioteket, Litteraturutredningen, En bok för alla.
  • Presentation av Gläfs-vovven, ritad av Viveka Sjögren.
  • Frågor som diskuterades och som skulle vara intressanta att få undersökta, kanske av studenter på ex-vis D-nivå inom biblioteks- och informationsvetenskap, förlagsvetenskap, pedagogik och litteraturvetenskap med flera:
    – Frågan om fackbokens ställning i andra länders skolundervisning och skolbibliotek.
    – Vilka faktorer påverkar inköpen av fackböcker? Hur når förlagen skolorna?
  • Planering inför Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 22–25 september. Hur ska Gläfs presenteras?